Christina Kaloinen BRYTER mot Lagen 2

Stora Forsa den 9 maj 2013

Bästa Christina Kaloinen,

 Jag vet att du med alla medel försöker stoppa mig från att ta del av information och när du tog beslut att anse mig oskicklig så blev det också i sig en ren krigsförklaring. Om du tyckte att jag var en plåga förut så kan du inte ana vilken plåga jag nu gått och blivit för dig.

Ja placerade barn far illa men sedan då…!

I dag kom Socialstyrelen med en rapport som berättar att placerade barn far illa. Inte en tidning missade att intervjua generaldirektören på Socialstyrelsen och på SVD Brännpunkt kom en debattartikel. Plötsligt upptäcker svenska medier att liksom att det förekom vanvård under min tid förekommer det vanvård av barn idag. Ska vi skratta eller gråta? Jag får dagligdags mail och samtal från människor som inte vart de ska ta vägen, som slåss mot socialtjästen, förvaltningsdomstolar i en förhoppning om att få bli förälder och godkännas som en sådan.

Regering och opposition har bakbundit varandra i ersättningsfrågan

När Sofia Rapp Johansson genom sitt ombud lämnade in en begäran om Ex Gratia (av nåd) till regeringen ang ersättning för den vanvård hon utsatts för, blev svaret nej. Låt mig säga att vi var ganska säkra på utslaget innan men i det här fallet måste ärendet gå den vägen.

Ett avslag är en sak,  men den knapphändiga eller låt mig säga obefintliga motiveringen är under all kritik. Maria Larsson och regeringen gör det lätt för sig, det behövs sällan en motivering när regeringen säger nej. Men av respekt för den person lämnat in ansökan borde man ha gjort det. Inte minst mot bakgrund av att Sofia är en ur gruppen efter 1980 som inte får ersättning. Oroväckande är att Regeringen verkar ha lagt frågan om Vanvård och utsatthet bakom sig. Maria Larsson har snickrat till några justeringar i den gamla socialtjänstlagen rörande barn, men det mesta är sig likt.

Politiskt jäv bakom omhändertagande i Fagersta kommun

Maria som i flera år varit verksam inom lokalpolitiken i Fagerstakommun har fått sina barn omhändertagna av samma politiker som hon tidigare arbetade med inom kommunen. Barnen finns idag placerade på olika ställen i landet och Maria vet inte var barnen finns.

Det här är historien om inte bara ett märkligt omhändertagande i en av de mest välrenomerade kommunerna i landet utan också hur politiken korrumperar sig själv.

Marias bakgrund som politiker handlar om 7 år som aktiv inom vänstern i Fagersta.  Hon har suttit i Utbildnings- och Fritidsnämnden samt var nämndens ordförande. Hon har därtill varit ledamot i Kommunstyrelsen, Fullmäktige, Handikapprådet, Kulturrådet och för SKL i Västmanland. Maria avsade sig sina uppdrag då hon på grund av barnens sjukdom inte orkade med och valde därför att träda tillbaks. I egenskap av ordförande för utbildning- och fritidsnämnd har Maria dessutom varit politisk chef över den tjänsteman som är inblandad i fallet.

Samma politiker som Maria arbetat med i sju år finns nu med i sammanhang där beslut fattats om hennes barns omhändertaganden. En av  politikerna, tillhör inte vänstern utan socialdemokraterna har dessutom haft barn i samma klass som Marias barns. I februari 2012 åkte Niclas Bergström och Maria till samma konferens i Tällberg där bla deltog i samma grupparbete. Niclas Bergström (s) skrev i juli under handlingarna för att tvångsomhänderta Marias barn.

Enligt socialnämnden i Fagersta hade föräldrarna sjukdomen Munchausen by Proxy (MBP) som i princip innebär att föräldrar själva gör sina barn sjuka. I vissa fall har det förekommit att mödrar till exempel förgiftat sina barn. Men efter kontroll kunde den diagnosen avskrivas Maria och hennes man. Det är ytterst ovanligt att sjukdomen drabbar män och än ovanligare att bägge föräldarna skulle ha det. När det argumentet inte höll blev socialnämndens utlåtande då måste det vara något annat. 

Samtliga barn har av läkare sjukdomsdiagnoser som de behandlats för, hur den behandlingen skötts är snarare landstingets ansvar än föräldrarnas. Fagersta Kommun har också förbjudit Oasen att ge barnen den medicin som läkarna ordinerat med hänvisning till att Maria tvångsmedicinerar barnen och att barnen här helt friska.

Ordförande i socialnämnden Teemu Sulin (V)avsade sig tidigt uppdraget vad gäller Maria och hennes barn eftersom han ansåg sig jävig och därmed inte kunna fatta objektivt beslut. Men två av Marias partivänner fanns med i grupp som tog barnen. Vid ett möte i januari fanns två av de partivänner med som Maria tidigare arbetat med och fattade beslut om umgängesbegränsning med barnen.

Besluten om att omhänderta barnen har fattats av Arbetsutskottet inom Socialnämnden och aldrig kommit till Socialnämndens bord. När Maria talar med ledamöter i Socialnämnden säger de sig inte veta att ärendet varit uppe och att de är ovetande om vad som hänt.

Fagersta har 12 000 invånare i kommunen. Vänsterpartiet är inne på sin tredje mandatperiod och har via sitt kommunalråd gett Fagersta som politisk kommun gott rykte. Att det uppstår jäv i en liten kommun är inte ovanligt, politik och vänskap sammanfaller, man har som i Maria fall barn i samma klass, dagis etc. Självklart skulle frågan om att omhänderta barnen och utredningen gjorts på en ort där inte kunde komma ifråga om att det fanns personliga motiv eller annat som låg i fatet.

Barnen placerades av kommunen på ett av landets mest beryktade utredningshem Oasen i Aneby. Oasen har flera anmälningar på sig sedan tidigare och Maria och hennes familj har nu polisanmält dem för vanvård av barn.

Den älsta sonen i familjen som anses vara oerhört begåvad och duktig, nekades på Oasens skola att få fortsätta sina språkliga tillval med hänvisning till att han kunde ta igen det för han var så begåvad. Sonen har dessutom nekats av socialförvaltningen och politikerna i Fagersta att utala sig om sitt eget ärende med hänvisning att man inte är skyldig att höra barnens uppfattning.

Enligt det förslag som trädde i kraft 1 januari 2013 innebär ”Ändringarna i socialtjänstlagen  bland annat att barns och ungas bästa och egna uppfattningar får en starkare ställning i lagstiftningen och vid tillämpningen av lagen. Barnrättsperspektivet stärks genom att barnets bästa ska vara avgörande vid beslut och andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser.
Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. (Stärkt stöd och skydd för barn och unga Ändring: Socialtjänstlagen (2001:453) Beslutsunderlag: Prop. 2012/13:10 Stärkt stöd och skydd för barn och unga SFS: 2012:776)

Jag skrev för lite sedan på Newsmill kring den nya lagstiftningen och bristen på sanktioner mot kommunerna. I det här fallet har ärendet prövats i förvaltningsrättens lägre instans men nekades högre prövning. Att en domstol vägrar pröva ett sådant ärende är skandal mot bakgrund av jävssituationen. Det visar det jag alltid har sagt att förvaltningsrätterna ser på den här formen av barnärenden med höger hand utan att granska fallen närmare.

I Marias sons fall hänvisade kommunen till att det inte var nödvändigt och det brev han skrev till nämnden togs aldrig med i handlingarna.

Man ska inte engagera sig i enskilda fall sägs det, men i det här fallet oberoende misstankarna om barnens hälsa eller ej finns det så mycket dokumentation om de felaktigheter som begåtts att jag inte känner minsta oro över att lämna ut affären officiellt. Det jag tycker är trist däremot är medias ointresse av att granska hur socialtjänstlagen och den del som tar upp barnfrågorna är så flagrant frånvarande. Det är inget enkelt område men det kräver en form av mediagranskning för att komma till rätta med de övergrepp som sker runt om i landet. För om i håller oss till jävfrågan, ihur många små kommuner förekommer eller har detta förekommit tidigare dock utan att de berörda orkat ta strid.

Maria Larsson du kan stifta lagar in till döddagar, finns inga sanktioner, ingen rättssäkerhet kring hur lagen efterföljs kan kommuner som Fagersta mfl fortsätta som vanligt. Vi bygger ny vanvård i snabbare takt än den som förekom under min tid som omhändertagen.

I ett annat fall som rör en flicka som behöver teckenspråk i sitt boende och har fått rätt i samtliga juridiska instanster inkl socialstyrelsen,  säger  Fagersta kommun rakt ut att man struntar i domstolsbeslut och att domstolar inte får sätta sig över Fagersta kommun. Med andra ord Domstolsbeslut gäller inte för Fagersta Kommun lika lite som de lagar om handlar om barns rättigheter och Barnkonventionen.

Tidigare inlägg i liknande ärenden:

Maria Larsson avgå för barnens skull, Enligt lag bör det inte vara möjligt att mördare får vårdnaden

Nystart Ekonomi och Jobb, SR Aftonbladet, Expressen, SVD, DN, SVT, TV4  Nyheterna Alliansfritt Sverige, Metro

Min julönskan – Barnminister Maria Larsson avgå

Media brukar ägna sig åt att skriva julklappsrim o lite humoristiska ideer till politikerna inför jul o nyår. Själv tänker jag skriva rent ut Maria Larss avgå – i protest. Läste en artikel i senaste Socionomen om Kerstin Wigzell fd särskild utredare av Barnrättsutredningen. Där uttrycker hon sin sorg och stilla ilskan över att det arbete för att ge barn en tryggare tillvaro hamnade i byrålådan. Och de många briljanta ideer som fanns till en helt ny Barnskyddslag kom av sig och blev ett fortsatt lapptäcke inom Socialtjänstlagen. Nu vet vi att också LVU kommer att bli förlängningen av detta täcke.
Kerstin Wigzell säger i intervjun att Maria Larsson nog ville mer, ja kanske är det så men får man inte igenom sin hjärtefråga – barns trygghet skulle jag i Maria Larssons roll avgå i ren protest. Prata ut i alla medier och lägga ansvaret på regerings(o)vänner som inte förstår att barn i samhällets vård måste ha största möjliga trygghet.

I min förra blogg skrev jag om julen som förhoppningar och förväntningar, jag kan nog förlänga det med att säga ärligt utan elak avsikt att en av dem är att Maria Larsson inser vilken punktmarkering och skam det skulle bli i regeringen om hon lämnar sitt uppdrag just för att barn har ett så underordnat värde. I en regering där skattesänkningar, mer betyg i skolan, ökad utslagning och social orättvisa prioriteras finns inte utrymme för rättvisa åt utsatta barn. För faktum är att vanvården av barn fortsätter just nu i detta ögonblick och jag har svårt att se förbättringarna.

Maria Larsson är snäll, men jag tror att hon skulle lyckas bättre som kommunalpolitiker. Närmare beslutsvägar lättare att få fram sitt budskap och kanske skapa en förändring på lokalplanet till det bättre. Om Maria Larsson haft samma pondus som Jan Björklund i skolfrågan hade vi haft både Barnskyddslag och jurdiska förbättringar för barn i dag. Vi hade haft en socialtjänst värd namnet och Maria Larsson hade varit en politiker som synts. Nu göms hon av sin partiledare som verkar helt ointresserad av att stå vid hennes sida och i en tid då allt fler undrar varför vi skall ha KD i riksdagen borde det vara viktigt att markera åtminstone en fråga som viktig.

Jag vill skicka varma tankar till Göran Johansson med team som utredde vår barndoms vedermödor, till Kerstin Wigzell för upprättelseutredningen (men som också den blev en tumme) och för hennes tro på en lag för utsatta barn. Men också till alla socialarbetare som kämpar i motvind i ett politiskt läge där människor  i marginalen, räknas som allt mindre värda. Jag kan även här avslutamed ”Kommer det att vända”.

Newsmill debatt på samma tema

Nystart Ekonomi och Jobb, SR Aftonbladet, Expressen, SVD, DN, SVT, TV4  Nyheterna Alliansfritt Sverige, Metro

Plastikopererat förslag till ändringar i Socialtjänstlagen – mer trygghet för barn o unga

Har plöjt igenom förslaget till sk förbättringar inom socialtjänstlagen för barn och unga. Ser till min icke förvåning att det mesta är gammalt och redan infört eller inskrivet i den gamla lagen. Lite ord bytts här och där. Lite om stöd till föräldrar vars barn omhändertas, lite om att barn självklart skall ha rätt att uttala sig när det gäller dem själva. OM barnets mognad så tillåter om barnet inte fyllt 15 år. Barnets mognad avgör Socialsekreterarna som vanligt.

Donia 15 dog av lunginflammation – vems är ansvaret

Nu är det klart, obduktionsrapporten på Donia 15 som dog i sitt familjehem har kommit. Dödsorsak Lunginflammation. Vilken normal tonåring dör idag av denna sjukdom när knappt HIV/AIDs patienter gör det längre. Helt klart är att någonstans i Donias tillvaro har det varit grava fel. Problemet är att ingen vill ta ansvar. Familjehemmet i Lund tiger och låter Attendo Care, svara, som svarar att man inte gjort något fel vare sig i familjehemmet eller hos Attendo. Simrishamns Kommun har heller inte gjort fel de har ju bara anlitat ett av Attendos välrenommerade familjehem. Enligt uppgift ett familjehem som var expert på barn som Donia. Simrishamn har inte gjort fel- Attendo har inte gjort fel och Familjehemmet har inte gjort fel.

Nej det måste ju vara barnets fel helt klart att hon dog 15 år gammal i en sjukdom där vare sig äldre eller andra tungt sjuka där längre i om de kommer under behandling.  ÄRLIGT  jag blir så förb……..på socialtjänst, mulitikapitalägda bolag, familjehem med intresse av att tjäna pengar som idet här fallet, på Maria Larsson Barnminister som skapat en lagrådsremiss om att ökad säkerhet för barn. Vilket förb…. hån och skämt.

Inte ens media, som Expressen och AB som brukar vältra sig i en massa märkliga historier har funnit det märkligt att en fullt frisk 15 åring dör i lunginflammation i sitt familjehem. Placerad under tillsyn och ansvar av Samhället. Det är med andra ord fullständigt normalt att placerade barn skall dö i sina familjehem.

BARN OMHÄNDERTAGNA AV SAMHÄLLET HAR INGET VÄRDE – INGEN RÄTTSSTATUS – Sedan kan Maria Larsson komma med hur många lagar hon vill. För DONIA HADE INGEN STATUS I så fall hade hon inte dött.

FNs Barkonvention som SVerige noga undviker att göra till lag, undviker att skriva under det nya tillägget, skulle vara tillämpligt hela vägen när det gäller Donia.

Simrishamns Kommun har inte diskuterat med Donia om vad hon ville eller hade för synpunkter på sin placering.

Man har inte haft konktakt med Donia på det som står i konventionen, barn har rätt att prata enskilt. Detta står i Socialtjänstlagen och det står i Maria Larssons nya lagrådsremiss.

Man har inte underrättat Donias familj i god tid om att Donia var sjuk. Familjehemmet har underlåtit att värna och tillgodose Donias behov.

Nu ligger hela ärendet på Socialstyrelsen. I slutet av Juni skall kommunen lämna sitt utlåtande. Jag vågar gissa att kommunen svär sig fri, lägger skulden på Donias familj och Donia.  Attendo Care tycker inte ens att de behövde göra någon Lex Maria/Sarah anmälan.

Bästa Maria Larsson (KD) oppositionspolitiker när tänker ni skapa ett samhälle med Rättssäkerhet för barn som är placerade. När skall samhället/kommunerna bli ersättningsskyldiga till de barn som kränks när de är omhändertagna. Omhändertagna för att Socialtjänsten anser att deras biologiska föräldrar inte duger.

Låt mig fråga en sak: Om det hade varit barn till anställda inom Mediavärlden, kändiseliten eller politikernomeklaturen är jag övertygad om att Donia aldrig fått dö i tysthet utan reaktioner. Det är klasskillnad också i döden.

http://anneskaner.wordpress.com/2012/04/

http://anneskaner.wordpress.com/2012/04/29/donia-16-dog-i-familjehemmet-anhoriga-fick-besked-via-telefon-av-soc-3-2/

UNT, Nystart Ekonomi och Jobb, SR Aftonbladet, Expressen, SVD, DN, SVT, SVT, TV4  Nyheterna ,Alliansfritt Sverige, Newsmill

Vem tar ansvar för barn placerade i entrepenadhem-familjehem

Regeringen måste ta ett större grepp om barn- och ungdomar som är placerade i samhällsvård. Det räcker inte med en halv miljard för att utbilda etc när lagstiftningen och ansvarsområdena brister. Inte minst rättssäkerheten för den enskilda. I fallet Donia 15 som dog i familjehemmet, ligger ärendet nu på Socialstyrelsens bord.

Lagrådsremiss om ersättning till vanvårdade – efter 1980 inte med

I dag tog regeringen beslut om lagrådsremissen som skall ligga till grund för ersättning till gruppen vanvårdade inom den sociala barnavården. För många i gruppen vanvårdade var detta ett välkommet besked och att nämnden som skall besluta om våra öden skall starta 1 januari 2013 är klart.

Det har varit år av väntan och diskussioner. Utredningar och debatter. Många har velat äga frågan om ersättningen till vanvårdade, men faktum är väl att ägandet ligger hos var och en som är drabbad. Flera organisationer har under åren arbetat med ersättning och upprättelse, Stulen Barndom (nerlagt) Vanvårdad och Bortglömd – en avlöpare till Stulen Barndom som verkar bortglömd. Maskrosbarn och Samhällets Styvbarn. De senare är den organisation som fortfarande kan räknas till de mest aktiva och seriösa i frågan. Men det innebär inte att Styvbarn äger frågan, Styvbarn har ca 1 500 medlemmar, vanvårdsgruppen är betydligt större än så och många har sett antingen med misstro på organisationernas förmåga eller inte ens känt till att det finns företrädare.

Jag har jobbat med Samhällets Styvbarn sedan starten, varit ordförande för förbundet i två år, följt debatten och fört debatten. Utifrån att vi så sent som i sept 2011 fick avslag på ersättningen känns det ändå som ärendet hanterats relativt snabbt. Regeringsarbete och byråkratarbete är inga informella instanser utan består av regelverk och lagar som måste följas även i vårt fall.

Jag är glad över att remissen finns men mindre glad över att hela 1980 års frågan exkluderats. Det innebär att minst 20 år hamnar i ett vacum utan möjlighet till upprättelse mer än den som gavs i Stadshuset i 21 november. Gruppen efter 1980 är stor och år av utsatthet och bristande tillsyn sopas under mattan.

I en debattartikel i DN skriver Maria Larsson o oppositionspartierna,  bl.a ”Bland dem som utsatts för vanvård finns dock personer som utsatts för särskilt hänsynslösa och upprörande fall av övergrepp eller försummelser. För att ge dessa personer en personlig upprättelse träffade vi, företrädare för regeringspartierna, Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet, en ram­överenskommelse i september förra året om att införa en extraordinär möjlighet till ersättning. Den lagrådsremiss som regeringen beslutar om i dag bygger på denna överenskommelse. Förslaget ger de personer som blivit utsatta för övergrepp eller försummelser av allvarlig art när de varit omhändertagna för samhällsvård i fosterhem eller institution rätt till ersättning. Ersättningen utges med ett schablonbelopp om 250.000 kronor. Möjligheten till ersättning gäller för övergrepp eller försummelser som inträffat under tidsperioden 1920–1980.”

Vidare noteras dagens barn inom socialvården ”I upprättelseprocessen behöver vi även rikta blicken mot dagens barn och unga. Barn och unga som är i behov av stöd och insatser från sociala myndigheter har rätt inte enbart till en säker vård, fri från övergrepp och försummelser, utan också till en vård av god kvalitet som ges med god omsorg.”

Vad gäller den senare delen återstår oerhört mycket och jag är tveksam till om det verkligen blir en förändring som radikalt ändrar hanteringen kring omhändertagna barn i Sverige. Där räcker inte vackra ord, mindre lagjusteringar och tillägg i en en sliten och gammal SOL/LVU det krävs en total revolution.

Samhällets Styvbarn krävde i första omgången att alla fall som gick inom preskribtionstiden skulle omfattas av ersättningen. Det kravet finns informellt kvar, men frågan är hur det skall kunna få liv igen. Oppostionspartierna har så här långt förbundit sig att jobba vidare med det nuvarande förslaget om de hamnar i regeringsställning. Men lite raffinerat är det att ansökningstiden går ut 31 januari 2014, huruvida vi har en ny eller gammal regering då återstår att se.

Innebär den överenskommelsen också att inte vidare diskutera eller ta upp gruppen efter 1980. Jag tolkar det som att oppositionen har bundit sig för att inte göra det, men där är det möjligt att jag har fel.

Det ligger en djup orättvisa i att exkludera mer än 20 år av försumlighet från samhället och det ligger en öppen fråga om hur och i vilka fall dagens omhändertagna kan resa krav mot kommunerna om de utsätts för felaktig hantering. Många har försökt att rättsligt komma åt kommunerna i modern tid, men kommunerna har än så länge gått vinnande ur striden. Men oberoende rättsläget idag hamnar några tusentals människor utsatta för vanvård i ett tomrum där just deras lidande och samhällets försumlighet inte räknas.

Min förhoppning är att det finns modiga krafter som kan ta upp och driva frågan exklusivt för den här gruppen. Inte bara kohandla eller lobba i korridorerna och spela på byråkratins strängar utan att gör det på ett som synliggör och öppnar debatten.

Innan jag läst lagrådsremissen skall jag avvakta med kommentarer, men hur man tolkat allvarlig art av övergrepp skall bli intressant att se. Göran Johansson fd utredare i Vanvårdsutredningen skriver på sin blogg att förslaget till stor del kommer att likna det som Kerstin Wigzell lade fram i Upprättelseutredningen.

Vi har vunnit en milstolpe men det återstår några fler innan vi når ända fram.

Andra bloggare i ämnet: Frihetssmedjan, Göran Johansson, Jonas Wikström

 

UNT, Nystart Ekonomi och Jobb, SR Aftonbladet, Expressen, SVD, DN, SVT, SVT, TV4  Nyheterna ,Alliansfritt Sverige, Newsmill

Maria Larsson gör det igen – sviker barn och ungdomar

Maria Larsson barnminister,  ger med ena handen men tar med den andra. För några månader sedan stod hon i Stadshuset inför TV-kameror och över 1000 vanvårdade i den sociala barnavården och bad om ursäkt vid Upprättelseceremonin. Temat var att detta inte får hända igen. Maria Larsson, må vara en person med stort hjärta, men hon har oerhört svag politisk trovärdighet. Den som hade hoppats att erfarenheterna från oss inom gruppen som varit med om den svenska vanvården som barn, skulle leda till förändring kanske måste tänka om. Barn utsätts idag, nu och i morgon för övergrepp och kränkningar från vuxenvärlden. Mycket lite har hänt. Barn och Ungdomar är en utsatt grupp som saknar röster, företrädare (Barnombudsmannen torde stå ganska ensam i sin kamp) det gäller i allt från socialvård till utbildning, skola etc. Barn och Ungdomsrättspartiet är kanske inte räddningen för gruppen men kan väl bli en politisk nagel i ögat på vuxna politiker.