Mogens årets kulturbloggare…

Var på ett särdeles trevligt arrangemang på Dramatens bakficka, Årets Kulturbloggare där Mogens med sin operablogg sopade mattan. Dels som Rosemari Södergren själv i egenskap av initiativtagare till prisutdelningen själv valt Mogens, men också att han vann priset i kampen mot betydligt mer konventionella musikbloggare vilket visar så oerhört mycket.

Mogens är en facklig ombudsman i sina bästa år, pensionär, som älskar opera och verkligen kan området. Han ser allt som finns att se i södra sverige och han reser till Stockholm för att Valkyrian, som inte är världens lättaste, men oerhört spännande. Det märkliga med Mogens är att han vågar visa att att folket (arbetarrörelsen) också kan ha passioner som normalt vikts för vad jag kallar uppvisningspublik ur övre medelklass och överklass, opera. Ändå skrevs operan från början inte för överklassen utan som ett försök till att blidka just överklassen och kejsarvärlden och lyfta fram situationer som normalt inte talades om. Där ser vi vad musiken kan skapa.

Själv har jag slagits av att hårdrocken och opera har mer gemensamt än vad folk i gemen förstår. Att sjunga hårdrock kräver en otroligt stark och skolad röst, för att orka höga och utdragna toner. Men också för att innehåll och tema ofta ligger nära varandra. Det kanske inte är så konstigt att flera av världens främsta hårdrockssolister (sångare) har ett förflutet inom operan eller sk operaskolad röst. Kanske kan vi föra tillbaks opera i folkleden genom att hitta nya områden, teman för modern opera som fungerar i dagens samhälle ungefär som operan i det traditionella fungerade i dåtida samhälle.

Nåväl jag tycker det är starkt av en person att lägga ner så mycket tid och arbete på att hitta forum för kulturbloggare i landet. Utav nomineringarna att se, finns åtskilliga kulturbloggare som slår traditionella kulturskribenter på stora tidningar med hästlängder. Genom utmärkelsen som årets kulturbloggare ger vi internetbloggandet status och även om inte alla bloggare har mängder av läsare fyller de en viktig funktion genom orka och ha entusiasm, passion att göra något de känner är viktigt. Det blir inte som SVT att man mäter efter läsar/tittarsiffror i så fall skulle inte många av de nominerade orkat fortsätta.

Det som slår mig är att Blondinbella skapat skola för unga människor om meningsfullhet på bloggen. Hon har fått så många efterföljare som skriver om mode, stureplan, smink, om hur man skall se ut, vara och INTE tänka att man utifrån detta borde klassa dagens unga om idioter och fullständigt manipulerade. Manipulerade så tillvida att att är vi som Fru Anka i USA är vi helt rätt kvinnor, mode, hemmafruar, brist på inditet att vi duger som vi är utan moderiktiga väskor för tiotusentals kronor. Jag förslog att det skulle inrättas ett bloggkulturpris i ungdomsklassen för att stimulera ungdomar som inte bugar och bockar för modeindustrin, Stureplansgänget och leva för dagen. Det finns många ungdomar som tänker och funderar, som inte når ut ge dem en chans i årets kulturbloggare.

Men undrar man ju stillsamt så här hemma i soffan. Var fanns kultursnobbarna från pappers- och etermedia? Är  inte vanliga människors bloggande om kultur tillräckligt initierat för att få en liten rubrik eller måste det vara det etablerade ståndet från pressen för att tala om offentligt kulturskrivande. Egentligen blir jag förbannad, men också ledsen när Rosemari Södergren med vänner tagit initiativ till något ger internet o bloggandet ett högre värde än bara att vara ”internet” och finkulturskribenter inom radio och tidningar låtsas som att inget annat finns.


 

 

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s