Korporativismen ökar i det nya arbetarlandet

 När såväl Centern som Folkpartiet öppet och på sina stämmor tagit beslut om att avskaffa arbetsrätten, har jag tidigare skrivit att moderaterna med en åsnas envishet kan hävda facket och arbetsrätten och därmed framstå som de rena vita änglarna. Ett nytt samarbete inom Alliansen kräver troligen att arbetsrätten blir en huvudfråga där givetvis moderaterna kommer att acceptera för att få fortsätta styra. Dessutom har jag svårt att tro på deras uttalande om att de vill värna arbetsrätten, för det har tidigare varit ett M-krav att ta bort den.

I vanlig ordning läggs de obekväma och mindre folkliga anslagen på moderaternas samarbetspartners, vilket varit en stor till varför Reinfeldt har så höga förtroendesiffror. Mig veterligt har han aldrig tagit ett enda obekvämt beslut eller fört fram något som kan reta gemene man. Då är det lätt att vara landsfaderlig. Tar man aldrig konflikt behöver man aldrig hamna i skottgluggen.

Nu kan arbetsrätten avskaffas ändå och är delvis på väg att göras genom att fler företag använder sig av personalbemanningsföretag. Man säger upp sin personal och tar in inhyrda vilket gör att arbetsgivaren inte har något ansvar. Bemanningsföretagen å sin sida betalar bara så länge deras personal arbetar, dessemellan är man inkomstlös. Bemanningsföretagen innebär också en effektiv tystnad och kritiklös personalgrupp. Vem vågar ställa krav på rättigheter när man vet att man kan bli utan jobb eller helt enkelt inte erbjuds några uppdrag.

Maud Olofsson sa i början av Alliansens regeringstid, att fler borde bli entreprenörer. FA skattsedel skulle underlätta för anställda att både vara sina egna och samtidigt jobba vidare inom sitt gamla jobb. Men det öppnar också andra vägar. Förutom bemanningsföretag kan man också enkelt göra det så att också enskilda blir anställda som konsulter eller i egen regi. Var skall annars alla nya företag som Centern talar om komma ifrån. Vem som helst kan inte starta ett företag, det krävs en affärside och det krävs pengar. I många fall lider man brist på bägge i andra fall på främst pengar. Att starta företag innebär att sätta sig själv i pant. Ett högriskprojekt och där samhället eller banker inte går in om det inte finns garanterade möjligheter till överlevnad. I ett samhället där man desperat försöker få alla människor i jobb väcks inte alltid de bästa ideerna och att starta företag är inte vägen ut ur arbetslöshet utan vägen in i en ekonomik fälla, vilket regeringen sorgligt nog inte pratar om.

Bemanningsföretag kan idag omfatta allt från kommunal service till grovarbete, men det har gemensamt att de som arbetar inom företagen blir livegna. Facken kan inte sätta ett bemanningsföretag i blockad och om de skulle lyckas, kan samma företag ta in arbetare från andra länder utan krav på vare sig löner eller godkända arbetsförhållanden. Jag hade hoppats att LO skulle gjor detta efter Lagenaaffären, till en huvudfråga men LO tiger och frågan är varför?

Samma okritiska röster höjs mot det sk företagandet, där sjunger också Socialdemokraterna entreprenörskapets lov och jag förstår inte var alla kritiska röster tagit vägen. Var fanns facket när Lagenaarbetarna strejkade, var finns facket när KF ville säga upp sin lagerpersonal för att ersättas med inhyrd arbetskraft? Var finns diskussionerna kring arbetsgivarnas ansvar?

Det är möjligt att vi inte skall använda ord som korporativism i Sverige, men vi håller på att skapa ett smygfascistisk samhälle bakvägen. Det sker steg för steg och de som vill protestera kallas för skrikhalsar och särintressegrupper.  Hur skall valdebatten 2010 se ut i sådant klimat.

2 svar till “Korporativismen ökar i det nya arbetarlandet

  1. Du skriver: ”Bemanningsföretagen å sin sida betalar bara så länge deras personal arbetar, dessemellan är man inkomstlös.”Alla 400 bemanningsföretag som är medlemmar i bransch- och arbetsgivarorganisationen Bemanningsföretagen har kollektivavtal. Och enligt kollektivavtalen är man garanterad en viss inkomst varje månad som är oberoende av hur många timmar du är uthyrd. Det gäller både tjänstemän och arbetare.

  2. jag skulle bli anställd av ett bemanningsföretag, men fick klart veta att när jag inte hade uppdrag var jag inkomstlös. jag kunde inte jobba åt bemanningföretag eftersom jag skulle förlora min A-kassa trots att jag inte skulle ha jobb hela tiden. den ersättning som ges när man inte jobbar är dessutom låg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s