Att missa nyanser vrider debatten åt fel håll

Det råder en form av kaos på olika sajter och debattforum kring socialtjänsten, en form av att alla skall överträffa varandra i olika livsöden. Omhändertagna barn och föräldrar som förlorar sina barn, blir ett tävlande i vem som har blivit sämst behandlad. Ungdomar som omhändertas får inte oväntat stöd i en socialdebatt som mynnar ut i att allt vad samhällsingripande innebär är fel. Ungdomar skall självklart få skolka, knarka och dricka helt ostört. Barn och ungdomar skall självklart leva ett liv som vuxna utan den grund som behövs för ett vuxenliv. Däremot skall oroliga föräldrar och samhället stå för kostnaderna.

Alla ungdomar provar och testar säger motståndare till alla ingrepp. Jo då självklart skall unga tjejer och killar få sälja sig på gatan för att få ihop dagens knarkdos, det är ett steg i deras utveckling. Föräldrar som missbrukar skall självklart ha hand om sina barn, att jag sedan kan och vet ungdomar som berättar om hur de fått sin sk jungfrusil av pappa, mamma eller deras vänner är ju en ren familjefråga.

Föräldrar som misshandlar varandra inför sina barn och inte allt för sällan även sina barn är självklart en privat angelägenhet. Lite stryk tycker ju NKMR (Nordiska Kommitten för Mänskliga Rättigheter) är helt okej. Ett av deras språkrör reser världen runt och klagar på att det förbjudet att aga barn i Sverige. Föräldrar som av andra skäl inte klarar sina barn skall självklart ha kvar sina barn, till glädje och nytta för dem själva. Barn är ju en form av de vuxnas leksak och napp, där man som vuxen anser sig ha all rätt och allt ägande till barnet.

Barn betraktas också då som att de alltid accepterar detta hellre än att erbjudas en alternativ uppväxtmiljö. Barn skall självklart ställa upp på att mamma och pappa är aspackade jul, nyår, midsommar och semester och kanske resten av årets dagar också. Barn skall ju inte ha valmöjlighet att själva bestämma vilken trygghet de behöver, det vet ju vi vuxna mycket bättre vare sig vi är olämpliga eller ej.

Socialtjänsten har skapat den här debatten utan att gå emot, utan att slå ner foten. De tiger som muren, hänvisar till sekretess även i generella debatter. De värjer sig och hänvisar till att de också alltid gör rätt. Vuxna gör alltid rätt. Så är det. Bristen på bemötande, pedagogiska incitament, märklig yrkesheder och slappa socialpolitiker, lämnar fritt utrymme åt det jag kallar den mest virriga och onyanserade debatten som nu pågår.

Utsatta debattörer har inga nyanser, ytterst sällan språk att kommunicera med. Det blir en form av allmänna hatutryck, generaliseringar och brist på att se sig själva i sammanhanget. När människor/familjer som är utsatta försöker nyansera sig lyssnar skaran på det som passar bäst i syftet att inte föra debatten framåt utan få debatten att stagnera. För faktum är att Sandvikenfamiljen sa inte att det var fel att bli undersökta, de vände sig mot bemötandet och beteendet om hur det gick till. Detta är en oerhörd skillnad. Jag vågar påstå att alla de debattörer som idag anser sig felaktigt behandlade av socialtjänsten inte skulle tveka en minut att anmäla ett dagis etc om de misstänkte att deras barn utsattes för någon form av övergrepp.

Problemet idag är inte att Socialtjänsten allmänt rusar till när de får anmälningar, problemet är att det saknas riktlinjer och grunder för när man skall ingripa och hur man skall göra det. I vissa fall anmäls fosterfamiljer för misstänkta övergrepp, men socialtjänsten avstår från att lyssna och det händer sällan att de lyfter barnen från hemmet med omedelbar verkan. I biologiska familjer sker det i betydligt högre grad. Ett fall som tyvärr just nu är kört i väggen, fanns en misstanke, men familjen är kompis med socialsekreteraren som ansvarar för familjen och placeringen, därmed är frågan död.

Fick höra en annan historia om en socialchef i norra Sverige som sa att flickor i invandrarfamiljer får finna sig i sexuella övergrepp, det är en kulturfråga. Därför har man inte ingripit mot familjen trots vetskap under flera år. Jag har träffat vuxna som säger tänk om vi blivit omhändertagna som barn, då kanske vi blivit besparade mycket lidande. Men det skall ju barn stå ut med vare sig de är svenskar eller invandrarbarn.

Om alla rättrådiga som vet hur det skall vara på olika forum kunde formulera godtagbara och icke egoistiska förslag till förbättringar och all kraft lades på att stötta och lära sig kring det som redan finns men inte används, skulle den kraften troligen försätta berg. Om man kunde se skogen för alla träd, skulle vi kunna få en debatt som leder framåt och att några lyssnade. För idag lyssnar ingen av dem som kan förändra för att alla skriker den ena högre än den andra.

När vi inte kan se nyanser utan bara väljer svart/vita skalor faller det som skulle kunna bli substansen i ett nytt tänk. Jag vidhåller med en åsnas envishet att socialtjänsten skall ingripa när barn far illa. Jag vidhåller att socialtjänsten måste lära sig bemöta familjer med problem på ett sätt så att familjen känner värdighet och bemöts med respekt som människor. Jag vidhåller att ingen skaffar barn för att bli en ond förälder, men att alla inte är mogna, några saknar förutsättningar för att ta hand om barn eller inte är beredda att ta det ansvar som krävs för att klara av sina barn.

Jag vidhåller att samhället skall stötta utsatta familjer så långt som möjligt är, men när det inte fungerar måste BARNPERSPEKTIVET OCH FN:s BARKONVENTION vara det som gäller. Vare sig jag eller någon annan förälder har oinskränkt rätt till mina barn. För den snödda verkligheten är att när de här barnen som VI har rätt till blir lite lite större och samhället måste komma in via socialtjänst för ungdomar, kriminalvården etc så kostar de här barnen mer  och mer utan att det medför resultat. Då sitter VI där och anklagar samhället för att våra barn blev som de blev, att vi inte fick hjälp etc.

Ingen av oss tycker det är fel att den som begår brott hamnar i fängelse. Vi blir arga när äldre rånas, misshandlas eller på annat sätt utsätts för brott. Vi blir arga när våra döttrar utsätts för våldtäkt, pojkar får vi inte veta så ofta om, Vi blir arga när någon går in och gör inbrott i mitt hem. Skinnar mitt bankkonto. Eller skall vi då säga att deras uppväxt var så dålig så att vi förstår  att det gör det som är rätt. För i gruppen förövare inom kriminalvården finns faktiskt också de som har växt upp i sina biologiska familjer. Det finns de som har haft det bra ekonomiskt och socialt. Det finns de som växt upp i familjer där de inte skulle ha varit kvar som barn men som blivit det ändå.

Vad jag menar är att allt är inte svart eller vitt och framför allt inte i den debatt kring Socialtjänsten. Dåliga familjehem skall bort, anhörigplaceringar skall i högre grad provas än idag. Stöd till familjer skall prova. Men barn skall inte betala priset av det exprimentet.

De partier som vågar eller har intresse nog i de här frågorna borde föra upp barn och ungdomsfrågorna inte bara som en arbetsmarknadsfråga utan också en fråga om uppväxtvillkor och möjlig grund för att bli vuxen.

Aftonbladet, Expressen, SVD, DN, SVT, TV4  Nyheterna Alliansfritt Sverige

8 svar till “Att missa nyanser vrider debatten åt fel håll

  1. hej anne.. bor inte du i aspudden??tycker jag känner igen dig.. jag bor på torsten alm..bra inlägg du skrivit… jag försökte säga det igår att allt är inte svart-vitt men går inte att diskutera något.jag gillar inte tonen som blir.. mvh yvonne eriksson

    • tyvärr som jag skriver frustration o maktlöshet gör att människor förlorar nyanserna, det är också det som gör att de inte når målen. ingen lyssnar dessvärre på folk som skriker i munnen på varandra och därav kanske de sk föreningarna trots allt fyller en funktion, eftersom man kan formulera och lägga mål för verksamheten. I det här fallet vore det att rekommendera, men risken är att alla vill styra och då blir det svårt i alla fall. På sikt måste socialtjänstlagen och anställdas bemötande skärpas i annat fall tar det här aldrig slut.

    • Hej Yvonne har insett detta också. men det får vi kanke leva med att vissa aldrig försonar sig vare sig med sig själva eller andra

  2. Gun-Britt Bergman

    Ingen har påstått att det INTE finns befogade fall för omhändertagande av barn. Men procentuellt sett begås det alldeles för många fel av socialtjänsten i denna hantering än i dag. Det kan du ALDRIG neka till…trots att det gått 50-90 år, har inte mycket blivit bättre i den sociala Världen. Det har blivit en allt för stor business med barn o ungdomshanteringen. Läs: http://blog.unicef.se/2011/11/24/dagens-undanflykt-varje-familj-tvattar-sin-egen-smutsbyk/ INGEN RÖK UTAN ELD, kan man ju sammanfatta det…..
    Kommentera gärna Mark Levengoods undersökning.

    • Ja så här skrev han i slutet vilket inte är någon statistik ”Det hemska är att även idag skapas det gråtande barn, runt omkring. I radhuskällare, i hyreshus och villor, bakom familjefasader och breda fotoleenden från midsommar och jul. Och det är precis lika viktigt nu som då att vi inte döljer oss bakom undanflykter, utan tar ansvar för varenda unge omkring oss. Det är alltid bättre att fråga än att inte fråga. Det är bättre att våga se än att titta bort. Vårt mod att se sanningen kan rädda barndom. Men undanflykter förvandlar oss från medmänniskor till motmänniskor.” Detta kan gälla barn som utsätts i lika hög grad av sina föräldrar, anhöriga som barn som är placerade. Troligen gråter många barn när pappa är full på julafton, midsommarafton, födelsedagen o flera andra dagar, slår sin fru/mamma…etc…. Ge mig statistik på det du skriver ang för många sk onödiga omhändertaganden, men ge också gärna en illustration över hur många fall som aldrig kommer till socialtjänsten eller som de inte bryr sig i. Som i Östersund där man vetat om att en flicka utsatts för övergrepp i familjen men hänvisar till kulturell/etnicitetskäl

  3. Ärligt talat blev jag upprörd över den här artickeln. Jag vet ingenting om knark eller prostitusion och vill inte ens fördjupa mej i det, finns mer uppbyggane saker att göra för en krossad förälder. Jag är med i grupper där man försöker stötta varan i det man upplevt men har inte sett att man skryter och är för mer än nogon annan för att man upplevt traumatiska saker. Kanske inte alla har det mest slipade sättet att framföra saker men det betyder inte att hjärtat inte sitter där det ska. Det traumatiska sakerna man upplevt , lögner och kränkningar av värsta slag gör att man kan bli befogat och obefogat rädd för socialen.Offtast är det alltför tungt att tala eller skriva ner allt det man upplevt eller beskriva sina känslor. Naturligt är väll det? Som det fungerar idag har socialen makt över hela spelplan och man har egentligen ingen möjlighet att försvara sitt hem och familj. En och annan morot är vad som sätts ut för att föräldrar ska kämpa sej fördärvade i dueller med väderkvarnarna. Jag gör det inte. Tänker försöka ha sinnesro och inse vad jag inte kan förändra men respektera att vi alla är olika. Var och en har rätt att sköta sin egen lycka och liv.Hjälpa till kan man bara göra när man är ombedd om det. Var och enbör vara plaserad i sin plats med samma kärlek och respekt som man själv önskar.

  4. Rolf ingen tvingar dig att läsa mina bloggar som uppskattas trots allt av rätt många. Jag menar att man skall inte måla världen svart och vit för världen är oerhört färgrik och mångfasiterad. Det finns bra och mindre bra, rent usla och sådant som def inte borde få finnas. Men det finns det som behöver mångfaldigas och få större utrymme för att är bra. I ropen och skriken och det svarta tystnar det bra och försvinner.

  5. Rolf världen är inte svart o vit, den har mängder av nyanser och möjligheter. I detta finns oerhört många fel och misstag som aldrig skulle ha begåtts eller tillåtits att begås. Men jag gillar det Mark sa om sagan om landet utan sorg…för att också kunna möta utveckling och gå framåt måste vi också uppleva stadier av olika skeenden. Våra erfarenheter kanske inte de bästa, men vi har dem och skall lära oss av dem att kunna gå vidare och bidra till förändring. Vem som leker duktig vet jag inte Rolf, för du är inte tvingad att läsa min blogg. Och vissa saker är jag bra på andra inte alls. troligen så människor fungerar. Jag skulle heller aldrig komma på tanken att säga till någon att din enda kunskap är att du varit utsatt för vanvård.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s