Finland omhändertar fler än Sverige och kostnaderna ökar

Vi tror att Sverige är ett isolerat land i världen när det gäller sociala barnfrågor. Men faktum är att fler barn i Europa omhändertas än vad som skrivs och sägs i svensk press. För att få veta måste man söka sig till de uppgifter som finns runt om inom EU för att få en bild av det hela. Att fosterhem är lönsam affär för många i Sverige skrivs mycket om, men vårt grannland i öst, Finland har snarlik utveckling. Finland vill dessutom utreda hur vanvården sett ut i Finland, Krister Lumme, ålänning som fått gensvar på Åland om utredning, har också skrivit till Finlands regering och Omsorgsminister Maria Guzenina-Richardson (SDP) hon vill utreda hur finländska barnhemsbarn har haft det.

Därtill finns en grupp av finska krigsbarn som allt mer börjat ifrågasätta nödvändigheten att skilja barn och föräldrar åt under kriget. Många av de finska barnen blev kvar i Sverige, andra kom tillbaks till en fattigdom som saknade motstycket efter att ha haft det materiellt bra i Sverige. Ytterligare andra var barn med adresslappar kring halsen som ingen frågade efter eller som glömts bort att de skulle hämtas. Det är också känt att självmordsfrekvensen bland finska krigsbarn är hög.

 I Finland har andelen privata barnhem fördubblats på tio år och även sk utländska intressenter finns på den finska fosterhemsmarknaden. Det handlar i Finland om stora pengar, kostnaden under det här året ligger på 700 miljoner Euro  (6 838 720 000 skr)  och summan ökar med 50 miljoner Euro,  varje år. Problemet i Finland, säger Matti Rimpelä som är docent vid Tammerfors Universitet, är bristen på kvalitetskontroll. De privata barnhemmen vill av ekonomiska skäl heller inte släppa barnen. 17 000 finska barn är placerade utanför hemmet i sk dygnsvård och andelen placerade barn ökar med 2-5 procent sedan 1990-talet. Finland har 5 378 miljoner invånare, i Finland är andelen barn under 15 år 18 %,  totalt antal barn under 18 år är 582 360.       101 946 är ensamstående mammor, 15 000 ensamstående pappor.  Om vi skulle se det mot befolkningen i Sverige är andelen omhändertagna i Finland fler än i Sverige procentuellt och numerärt.

I Sverige ökar andelen s.k konsultunderstödda familjehem, vilket innebär att de köps upp av privata vårdbolag.  Jag skrev på Newmill  2011-03-07 ”HVB- och Familjehem är en ny växande industri där ersättningen avgör familjernas intresse för att ta emot barn. I det gamla socialsverige var det lägsta pris för fosterhem som gällde idag är det högsta pris. ”Johanna Hållén är presschef på Attendo som har 200 jour- och familjehem i Sverige. De säljer i sin tur sina familjehemsplatser till kommunerna. De familjer som kommunen inte lyckas rekrytera får köpas in genom Attendo.” (SVD 110306)

Men det handlar också om att Attendo,  köper upp familjehem i konkurrens med kommunernas betalning. Den ekonomiska ersättningen är en annan,  trolig förklaring till att allt fler väljer att ta in fosterbarn genom privata företag. Kommunens familjehem får en ersättning för omkostnaden för barnet på mellan 3400 och 5600 kronor. Till detta betalas ett arvode på mellan cirka 4000 kronor upp till cirka 9000 kronor,  beroende på bland annat barnets ålder, problem etc.”   Det finns inga trygghetsförsäkringar eller semestervillkor i arvodet.            Privata bolag betalar över 10 000 kr/månaden exkl omkostnader samt ersättning för tomma platser, semesterersättning mm.

Bakom Attendo liksom många andra vårdbolag återfinns riskkapitalbolag, och i slutänden är det de svenska skattebetalarna som får betala det höga priset för placering av barn. En liknande utveckling märks i Finland, Hälsovårds-koncernen Mehiläinen som också ägs av utländska riskkapitalbolag ”investerar” hårt inom Barnskyddet.

Köpet av flerbranschföretaget Leivo-yhtiöt  med flera barnhem år 2009,  beskrivs i Mehiläinens hundraårshistorik som det största i bolagets historia. Enligt verkställande direktör Matti Bergendahl ser Mehiläinen Barnskyddet som en växande marknad.

Mehiläinens , vd Matti Bergendahl  säger att man har ett långvarigt samarbete med kommunerna och att kommunerna gett tecken på,  att Mehiläinens har mycket att bidra med.  I Finland kallas instutioner och fosterhem för anstalter. Mehiläinen kommer att satsa på anstaltsplaceringar och familjerehabilitering. På mindre än sex månader har företaget köpt 160 anstaltsplatser i Finland. Matti Bergendahl tiger om vilken lönsamhet som eftersträvas, men riskkapitalbolag har aldrig gjort sig kända för att jobba med människan i centrum, vilket vi fått erfara i Sverige.

Precis som i Sverige finns en hård konkurrens inom den sociala sektorn, det är svårt för de mindre att konkurrera, Dan Broman driver ett s.k smågruppshem för omhändertagna,  ett av dem har stängts då klienterna inte räcker till. Ett dygn kostar ca 2 000 Euro och den nya Barnskyddslagen i Finland kräver högre personaltäthet än i Sverige. Hos Dan Broman jobbar 7 personer med 4 barn. För få barn för att få det lönsamt.

Att så många barn hamnar på s.k anstalt/familjehem, beror på att kommunerna inte arbetar förebyggande med familjerna. När de kommunala resurserna inte räcker till familjeinsatser tar man barnen för placering. Detta är också något som är svårt att få kommunerna att tänka om i. Socialtjänsten i Helsingfors säger att omhändertaganden är den sista utvägen, men att det brister i resurser att ge familjerna stöd när det behövs.  Det är också frivilligt att ta emot insatser. Köerna till Barnskyddet (socialtjänsten) är långa ibland upp till ett par månader. Det är de långa köerna som också till slut,  innebär att barn snabbomhändertas.

Den finska och svenska utvecklingen är delvis parallell, det finns oroväckande tecken att kommuner och landsting drar ner på förebyggande till förmån för placeringar i familje- och HVB-hem. Två områden som blir allt mer attraktiva för investerare inte för barnens skull utan för skattepengarna som medföljer. Gemensamt är också att kvalitetskontrollen försämras. I Sverige finns dessutom en råzon mellan sk bolagsägda familjehem och kommunens ansvar. Om detta kan ni höra mer på i P 1.

SR Aftonbladet, Expressen, SVD, DN, SVT, TV4  Nyheterna Alliansfritt Sverige

Ett svar till “Finland omhändertar fler än Sverige och kostnaderna ökar

  1. Gråzonen är det mest skrämmande då lagstiftningnen är helt anpassad för att kommun, landsting och stat skall driva vårdhemmen.
    Att det nu blir ekonomiska vinster i det hela öppnar dörren för korruption, dvs ocialtjänstemän (som för övrigt inte är särskilt högavlönade) tar emot mutor för att fylla vårdplatser.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s