Egen stil vad är det – inte är det trender

Som barn och tonåring sneglade jag alltid på andra barns kläder. De var så mycket finare och snyggt klädda än jag. Det berodde delvis på att jag ansågs vara ett vilt barn som bara smutsade ner mig och därmed borde ha mörka färger i kläderna, fläckarna sågs inte direkt. Fortfarande kan jag minnas jämnåriga barns ljusa och fina klänningar med barnets avund, samtidigt som jag minns mina mörka hemsydda klänningar.

Som tonåring bodde jag på institution, det var inga stora pengar till kläder och det som fanns räckte sällan till 60- och 70-talets boutiquekläder. I bristen på att inte kunna köpa märkeskläder blev det att skapa sitt eget mode eller sin egen stil. Jag tror inte den bilden har förändrats nämnvärt idag. Det finns åtskilliga som aldrig har råd mer än att ögonshoppa aktuellt mode eller i bästa fall köpa kopior.

Problemet är att mode är något som ändras oerhört ofta och det jag bär idag kan anses ur modesynpunkt som hopplöst ute. Samtidigt kan jag se att kläder som användes just under min egen ungdomstid idag kan anses oerhört moderna och inne. Av de butiker som går oerhört bra idag är ju Second Hand, där det finns en större efterfrågan än tillgång på kläder.

När vi bär plagget syns inte prislappen, det är hur vi bär kläderna som märks. Ingen som inte är oerhört insatt kan se om min kappa är en ur modevärldens trender eller ej. De flesta plagg som görs av de stora modehusen kopieras och säljs till lägre pris i varuhus och företag som H&M. Ingen tittar heller på etiketten på insidan om den är märkt ”Made in Honkong” för H&M eller om det står Dior. Själv föredrar jag kläder som är sköna och möjliga att använda vid flera tillfällen. Och att betala flera tusen,  för att få ett plagg med en etikett från ett känt modehus,  om jag kan köpa motsvarande för några hundralappar, varför då inte göra det senare.

Jag har en kappa i mocka med pälskrage. Den har följt mig i 12 år och fortfarande kan jag höra de som undrar ”var har du köpt den?” Skitsnygg. Då inser jag att tidlösa kläder aldrig blir helt omoderna. Ett annat exempel var när det var så modernt med långa vinterkappor. Själv hittade jag exakt det jag ville ha för under tusenlappen på H&M och det är nog tio år sedan. Kappan hänger med och ingen har kommenterat.

Vad vi använder och köper för kläder handlar givetvis om pengar, men jag tror att om det finns en inneboende självkänsla och starkt egenvärde, är kläderna inte avgörande. Det är hur vi mår, hur vi går och bär upp det vi har på oss som syns. Och mår jag bra spelar det ingen roll om jeansen har några år på nacken eller tröjan inte är köpt i går medan det mest moderiktiga kan se eländigt ut om det hamnar på fel person eller på en som inte mår bra.

Nu kommer ju frågan om du hade råd, vad gjorde du då? Ärligt, jag skulle nog fortsätta köpa det jag gillar till lägsta pris och använda pengarna till att resa och lära mer om världen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s