Är det inte fint att få bli ordförande – i ett parti!

Inom socialdemokratins innersta kärna var man rörande överens om att Håkan Juholt måste gå. Man var lika överens om att Mona S inte dög. Så hon byttes ut på kongressen mot en Juholt. Inför bägge valen pratades det om de svåra eller rent ut omöjliga att få en ordförande i Socialdemokraterna. Ingen ville, alla sa nej av de tänkbara och önskade. Mona var sas det ett sistahandsval, Jo kanske men hon ville leda partiet. Problemet var bara att Partiet inte ville ha Mona. Juholt var en kompromiss sas, men han blev glad över att få leda partiet. Med andra ord två av dem som Socialdemokraterna inte gillar har haft det dåliga omdömet att säga ja till ordförandeskapet inom Socialdemokratin, vilket också skulle kunna ge en liten chans till statsministerposten.

Nu spekuleras det över nya namn. Alla säger nej, vem vågar egentligen sätta sig i heta stolen på Sveavägen och leda ett parti  där fiender och motståndare skickar hemliga meddelanden till pressen om  vad som sker eller inte sker. Vem vågar leda ett parti där solidariteten inte sträcker sig längre än till att man är beredd att sätta kniven i ryggen. Snacka om Grekiska draman.

Men å andra sida om det nu är så fint att få ordförandeposten i Socialdemokratin varför köar inte kadidaterna. De borde slåss….ja jag tänker på Centern där det fanns ett antal alternativ, MP och nu V. Eller kanske det är finare att vara ordförande i Centern, MP o V!

För sas det att när Partiet kallade så kom man. Det måste saknas kall inom Socialdemokratin idag då. Ett kall som innebär att släppa allt vad privatliv heter, vara beredd att bli uthängd och upphängd när och var som helst. Man måste självklart ständigt vara beredd på, att när siffrorna inte rusar i höjden som de bör, att någon tycker man skall avgå efter som laget inte vinner.  Att avgå löser problemen, nästan bara det att ingen vill efter.

Att ha ett Kall är fint, förr hade man kall inom sjukvård och kyrkan. Inom politiken finns kall också, åtminstone inom Socialdemokratin. Där är kallet så oteråterkallerligt att ingen känner sig manad eller kallad.

Men nu döljer sig lite av kafferepssyndromet här. Ta en kaka till! Nej tack det är bra. Jo men snälla bara en kaka till…! Ja okej en då, men bara den här gången då. Lite så är det med ordförande inom Socialdemokratin. Man trugar och vädjar, så att den som blir utvald känner att yes det är mig  de vill ha. Sedan säger man på Perssonmaner först nej och sedan Okej då. Sedan får tidningarna skriva att det var en kompromiss för den alla ville ha ställde inte upp.

Nej jag tror faktiskt att det inte längre är fint att vara ordförande – i Socialdemokratiska partiet.

 

Nystart Ekonomi och JobbSR AftonbladetExpressenSVDDNSVTTV4  Nyheterna Alliansfritt Sverige

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s