Donia hade inte behövt dö – tragisk familjehistoria

Någonstans i Europa packar Donias mamma,  Annina väskan för att åka till Sverige och begrava sin dotter. Det får hon göra för Socialtjänsten i Simrishamn som nu är ett ärende mindre. Men jag undrar hur ni kommer att sova om nätterna fram igenom. Anninas andra dotter, Cecilia,  finns i Sverige där hon skulle ha träffat sin lillasyster som i morgon, valborg. Läs hennes berättelse i slutet av min blogg.

Donia själv hade periodvis, datorförbud och matades med skrämselhistorier om sin biologiska mamma. Kontakten med storasyster skedde i smyg via FB och mamman fick sin information från storasystern. Donia var en glad och positiv 16 årig tjej som trots att hon hölls avskild från sitt ursprung hade många vänner och ansågs vara en bra vän. Familjehemmet hade hästar som Donia var med och skötte, men familjehemsmamman var ibland borta hela dagarna och lämnade ansvaret för djuren till Donia. När man ser bilden på Donia ser man mörkögd vacker tjej med livet framför sig men det blev inget fortsatt liv.

Sista januari 2011, skriver Annina på sin Facebookblogg, ”De har hotat henne med att de kommer med polis om hon försöker sticka har jag fått veta. Men hon har varit borta 4 år nu på olika ställen, och det är en lång tid för ett barn. Jag är säkert främmande för henne och jag vet inte heller vad hon tycker och tänker.”

Historien om Donia och hennes familj är fylld av tragik. Annina har sedan tidigare en son men skilde sig från pappan. Några år senare träffar Annina en man från Irak och får två flickor varav Donia är den yngsta. Bilder visar på två söta barn välklädda och med glada ögon.Under en period är Annina inlagd på sjukhus och ber om hjälp av socialtjänsten. Men när hon är hemma igen vill hon  att barnen skall komma hem, vilket socialtjänsten motsätter sig. När Annina får det beskedet blir hon helt förtvivlad och söker psykologhjälp. Psykogen säger diagnosen Borderline på Annina.

När Annina förstår att Socialtjänsten tänker omhänderta barnen för gott, lämnar hon Sverige med äldsta dottern, Donia blir kvar i Simrishamn. När Annina skrev sitt inlägg på Facebook hade det gått fyra år sedan hon lämnade Sverige. Vare sig Annina eller storasyster vågade åka till Sverige. Äldsta flickan av rädsla för att bli tvångsplacerad och mamman för att hon trodde hon gjort något olagligt – som att ta med sig sitt barn och fly Sverige.

Donia har sedan hon omhändertogs vandrat runt på institutioner och i familjehem. Hur vida hon trivdes eller ej gav hon sällan uttryck för. Som alla barn som skickas runt i den sociala omvårdnaden lärde hon sig att säga rätt saker och behålla sina tankar för sig själv. Inte heller talade hon om att hon var sjuk och fostermamman tvingade Donia till fyra timmars träning varje dag för att bli frisk. Fostermamman höll också Donia isolerad, dels genom internetförbud och dels genom begränsad tillgång till mobiltelefoni. Donia hade inte behövt dö om familjen skött hennes sjukdom på ett korrekt sätt och framför allt när de såg att hon blev sämre inte tog henne till sjukhus.

Socialnämnden som placerat barnet har det största och övergripande ansvaret för de barn som de placerar.         Blivande socionom: De har en skyldighet att se till att de får växa upp under trygga och goda omständigheter och ska sörja för att de får god vård och utbildning bl a. Sen är det familjehemmet som ska sköta den faktiska vården och har självklart det praktiska ansvaret. Familjehemmet är inte samma som vårdnadshavaren om inte det gjorts en vårdnadsöverflyttning. Om det gjorts en sådan så är det lika fullt ett ansvar för både vårdnadshavarna och socialnämnden att se till att det inte råder omsorgssvikt och så kass tillsyn att det sjuka barnet får ligga och dö.

Blivande Socionom: ” soc har aldrig tillräcklig vetskap om vad som försigår i hemmen och de klarar inte av att få till minimikravet för uppföljningen heller,  men ändå har de enligt lagen samma ansvar för de placerade barnen som föräldrar annars har enligt föräldrabalken.   12§ LVU och där hänvisas till föräldrabalken 6kap 1§.  ”Nämnden har under vårdtiden samma ansvar som vårdnadshavaren för att den unges grundläggande rättigheter enligt 6Kap 1§ föräldrabalken tillgodoses.”  ”I föräldrabalken 6Kap 1§ står detta: ”Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn ska behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.”

Oberoende de fel som gjorts från början är fallet Donia ytterligare ett av många som visar socialtjänstens oförmåga att hantera barn och familjehem. Jag vill inte lägga börda på enskilda tjänstemän i alla lägen, men hur såg tillsynen av familjehemmet ut. Hur ofta besöktes det och hur ofta träffade Donia en socialsekreterare.  Om Maria Larsson hade genomfört Kerstin Wigzells förslag från Barnskyddsutredningen att alla placerade barn skall ha en egen socialsekreterare, som enbart tar tillvara barnets intressen och värld, hade kanske Donia levt och fått den läkarvård som hon uppenbarligen behövde. Familjehemmet var knappast någon läkare som kunde avgöra Donias hälsotillstånd utan borde självklart sökt vård.

En vän till Donia ringde i går till familjehemmet och ville prata med Donia. Hon är tyvärr inte hemma, svarade man. Kan jag återkomma senare, undrade vännen vilket familjehemmet sa gick bra. Då var Donia redan död.

Jag inser också att Simrishamns Kommun kommer att svära sig fria från ansvar liksom Familjehemmet. Jag inser att politiker kommer att säga vi diskuterar inte enskilda fall. Jag inser att pappersmedia inte vill ta i saken eftersom det är så besvärligt med frågor kring familjehemsplacerade barn. Man vet ju aldrig bakgrunden är en bra och enkel förklaring från papperstidningarna.

I dagarna har vi talat om Hedersmord och de unga flickor som fallit offer för detta. Vad skall vi kalla den här formen av död för? Olycksfall i arbetet, lite svinn får man räkna med inom den sociala sektorn eller…

Innan jag slutar skall jag lägga ut ett brev som ena flickan skrev efter att de separerats från sin mamma:

”Sâhär gâr det till i Sverige 2007. Jag ar en tjej i tonâren. Vi, mitt syskon och jag, fâr inte längre bo hos vâr mamma. Fast vi har bott med henne i hela vârt liv, är det inte lämpligt att vi bor med henne längre enligt socialen. Men det är ingen som haft nâgot att klaga pâ tidigare. Nu helt plötsligt är allt fel, pâ oss, på henne och pâ vârt hem.

Allt började med att mamma blev sjuk och fick be socialen om hjälp. Hon blev inlagd och det behövdes att något tog hand om oss när hon var sjuk, för hon har inga släktingar här som vi kunde bo hos.

Men när mamma blev frisk fick vi inte komma hem igen. Det ansâgs inte lämpligt. Vi har alltid bott hos vâr mamma och det har funkat bra. Hon är snäll och skriker aldrig pâ oss, inte ens svär ât oss. Hon har lärt oss att alla människor har lika värde, men det har vi själva fâtt känna pâ, att sâ âr det inte.

Vi har nu under sex mânader flyttat till olika fosterhem och ska snart till det tredje. Första paret vi bodde hos var jättesnälla. Där ville vi vara kvar, men fick inte för socialen. De kom med olika anledningar. Sen flyttades vi till en familj lângt från vâr skola och alla kompisar. Vi fâr åka två timmar i taxi om dagen, ibland mer. Familjen har själv flera barn, som givetvis kommer i första hand med sina intressen och hobbies. Vi kommer ingenstans. Pâ helgerna âker vi oftast pâ deras aktiviteter, annars sitter vi bara där i deras hus. Och vi bor i ett litet rum som man knappt kan röra sig i. Alla familjens barn har tv utom vi. TV:n i vardagsrummet tittar alltid pappan pâ.

Ibland får vi till och med kränkande komentarer frân föräldrarna, barnen och socialen. En gâng kallade ett av barnen mig ”jävla fosterbarn”! Jag blev arg och sa nâgot dumt tillbaka. Dâ fick jag skulden för alltihopa. Jag har till och med blivit inlâst pâ rummet en gâng för att jag sade något opassande. Om jag inte gör som jag blir tillsagd sâ säger de att jag blir skickad till ett ungdomshem och det vill jag ju inte.

Vi vill ju bara flytta hem till vâr mamma igen och att allt ska bli bra igen, men ingen frâgar oss vad vi vill. vi vet inte vad vi ska göra eller vart vi ska vanda oss

‘Fosterhemsungen’

Mamman avslutar sin berättelse med: Vi rymde hastigt och lämnade allt, även om vi inte visste hur det skulle gâ. Min andra dotter blev kvar och det sörjer jag mycket. Vi förlorade kontakten med reportern när jag flydde Sverige med min dotter i all hast. Vi hade bara kläderna pâ kroppen och passen. Lite papper och foton fick vi med oss. Jag har inte ens en adressbok kvar.
Är inte det här lika mycket övergrepp som de tvângssteleriseringar som svenska staten har fått betala skadestând för?”

Hela berättelsen återfinns på Sourze.se

Donias syster och min konversation utlagd med tillstånd av Cecilia:

    • Ja det hela började för 1 månad sen då jag skrev mejl till helena andersson som är social sekreterare på simrishamn komun och hon hade hand om Donia, Att jag ville träffa min syster för jag var på tillfällig vistelse i sverige och jag ville träffa henne så snabbt som möjligt, då hade hon sagt att ” nej det går inte Donia är väldigt sjuk hon har körtelfeber du får vänta tills hon blir frisk ” så de sköt upp det hela tiden. Sen sa det att det var okej att åka på måndagen i morgon alltså, efter att jag bråkat med dom … men så fick jag beskedet igår kl 5 att min syster hade dött och jag har inte träffat henne på 6 år.. hon var så glad och jag med. men nu kommer vi aldrig mer träffas… det konstiga var att de hade aldrig lagt in henne på sjukhus? fattar inte … så de antar att mjälten sprack igår natt och hon fick inre blödningar, hon hade legat död i på sitt rum i 10 timmar själv tills fosterföräldrarna hittade henne livlös i sin säng och ringde ambulansen och dom sa att hon varigt död länge eftersom hon hade ligg märken. de sa att hennes ögon var öppna när de hittade henne så hon var nog vaken när hon dog. ( Detta är bara lite kort fattat av allt som hänt )

    • Så de sa idag att jag kan åka Lund där min syster bodde och hämta hennes prylar .. och jag har redan biljetterna eftersom jag beställde dom 1 vecka i förväg så det är väll bara att åka och se hur hon bodde… men det är tur att Donia visste att jag gjorde allt för att träffa henne och hon visste att vi skulle träffas på Måndag, men så dog hon helt plötsligt 2 dagar innan vi skulle få träffas

Andra bloggare om fosterbarn och socialvård:

Zaremba.wordpress.com, Göran Johansson, Fostermamman, socialaktion

Nystart Ekonomi och JobbSR AftonbladetExpressenSVDDNSVTTV4  Nyheterna Alliansfritt SverigeNewsmill

Annonser

16 svar till “Donia hade inte behövt dö – tragisk familjehistoria

  1. susanna svensson

    Vad ska man säga fruktansvärt, det var väl nått liknande som hände när det var en person för ett tag sedan som ville ha ambulans. Mjälten hade spruckit pga kötelfeber, men den här flickan har bott i ett fosterhem som inte ens sökt vård. Fruktansvärt slarvigt. Hade det varit en biologisk förälder som handlat så så hade alla övriga barn omhändertagits för omsorgssvikt

  2. Det är så hemskt fina er kramiz

  3. Fontaine K R Kennet

    Ja vad kan man säga, det är så oerhört overkligt. Och visst susanna svensson har du rätt. Emil Linell dog just av samma orsak ”sprucken mjälte” men han fick ingen ambulans utan fick dö på ett kallt hallgolv efter det att SOS Alarm hade vägrat honom en ambulans!

  4. Dessa psykologer osv som proppar i folk medicin osv för att det är deras jobb är lika dåliga som socialtjänsten. Barn som är i knipa brukar veta vad dom själv vill men soc lyssnar inte utan går efter sina rutiner och då händer sånt här.

  5. Mitt hjärta blöder för resten av familjen. Det ska inte behöva gå till så här, varken för placerade barn eller barn hemma….och Annina hade ringt ambulans…..(frågan är om sos alarm skickat kvarstår dock). Sverige håller på att kollapsa. En stor kram till er, jag önskar det inte skett….och att det aldrig mer sker.

    • ja vad gäller SOS alarm kanske de skärpt sig nu om de förlorar i upphandlingen. nej det får inte hända

  6. barnperspektiv = 0

  7. vart har mänskliga rättigheter tagit vägen i vårt fina land???

  8. RIP, Donia. This is really sad, awful, most mendacious! Sweden is really a garbage, fake society! What is wrong with you Swedish people. Why don’t you speak up for the right of families & children. Or have you guys totally lost it. At least stand up & speak out now, people. Stop this evil, close down your Social Services NOW!

  9. Förälder med insyn

    Lite malplacé, men så här känns det;

    Stop all the clocks, cut off the telephone,
    Prevent the dog from barking with a juicy bone,
    Silence the pianos and with muffled drum
    Bring out the coffin, let the mourners come.

    Let aeroplanes circle moaning overhead
    Scribbling on the sky the message He Is Dead,
    Put crepe bows round the white necks of the public doves,
    Let the traffic policemen wear black cotton gloves.

    He was my North, my South, my East and West,
    My working week and my Sunday rest,
    My noon, my midnight, my talk, my song;
    I thought that love would last for ever: I was wrong.

    The stars are not wanted now: put out every one;
    Pack up the moon and dismantle the sun;
    Pour away the ocean and sweep up the wood.
    For nothing now can ever come to any good.

    W. H. Auden

    På svenska:

    Stanna alla klockor, stäng av din telefon,
    tysta hunden med ett ben där den gläfser i vrån,
    täck över pianot och låt kistan bäras ut
    till de sörjandes tårar och trummans förstämda salut.

    Må flygplanens klagan betyga vår nöd
    där de ristar sitt budskap i skyn: ”Hon är Död”,
    klä duvorna i kräppkragar på städernas torg,
    låt polisen bära svarta handskar av sorg.

    Hon var mitt norr, mitt söder, mitt väst och öst,
    min arbetsvecka och min söndagströst,
    min dag, min afton, mitt tal, min sång;
    jag visste inte att kärleken skulle ta slut en gång.

    Stjärnorna behövs inte; blås ut varenda en.
    Montera ner molnen och ta isär solen sen,
    sopa ren skogen och töm haven på deras innehåll;
    ty från och med nu spelar ingenting mer någon roll.

    Tolkning: Bengt Jangfeldt

  10. Christer i Simrishamn

    Det är inte förvånande att detta skulle hända här i Simrishamn till slut, det var bara en tidsfråga. Jag har vid några tillfällen hjälpt både ungdomar och ensamstånde mammor som hamnat i socialtjänstens klor här i stan och är sådeles mycket väl förtrogen med den aktuella socialsekreteraren. Hon har agerat lika dant i de 12 år jag känt henne d.v.s.arogant och felfri.

    //Christer

  11. Jag kände Donia väl…..det känns så fel med alla dessa spekulationer kring hennes liv av människor som inte vet något! Donia var en helt underbar tjej och hon är värd något bättre än den här hetsjakten på någon skyldig eller några skyldiga på nätet. Du finns för alltid i mitt hjärta Donia<3

  12. Ping: Ett stulet liv igår och idag – tar det aldrig slut | RosenRasande

  13. Donias Öde är Det grymmaste myndighetsmaffian utsatt ett Barn för i syfte att skydda dom LVU-placerade barn och unga för att få det bättre ! ÄN VADÅ?????!! Hade Donia fått va hos sin mamma och syster Garanterar jag att hon i dag hade levt och fått VÅRD om hon blivit dålig! Men de Struntade Jaana Alvesparr fullkomligt i att ge henne! JAG menar Att Jaana Alvesparr INTE ÄR EN LÄMPLIG FÖRÄLDER eller Fosterhemsansvarig! De är när SocMAFFIAN slår klorna i våra barn som dom far illa!! SOCIALTJÄNSTEN I SVERIGE ÄR EN KRIMINELL ORGANISATION!! SANT.

  14. Sophie Molander

    Inte klokt att storasyster ska mista sin lillasyster.
    Donias liv i fosterhemmet påminner sjukt mycķet om mina egna upplevelser jag hade.
    Jag och min lillasyster placerades först hos jättebra jourhem, min bror hamnade i ett jourhem sen förenades vi på barnhem efter ett sjukt avsked.

    Efter det splittrades vi.

    Alla blev vi kraftigt vanvårdade med Simrishamns ansvar.

    De skrev sen i min systers journal att vi placerades medvetet i fel hem.

    Till Donia.

    Hemska tanke.

    Förvånar mig inte att fosterhemmet vanvårdade Donia.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s