Föräldraskap ingen självklar rätt-Hadille väcker viktig fråga

Rätten till sitt barn har aldrig diskuterats så mycket som under den tid sedan Hadille den lilla 2-åringen börja flimra framför oss. Listor över att hon skulle få stanna. Övergiven. Vanvårdad. Familjehem som älskar henne och där hon varit i 2 år. Jag skrev också under för att hon inte skulle utlämnas. Jag spekulerade i varför en mamma lämnar sitt barn till en man som vilken jag så på TV verkar vara oerhört omogen och osäker. Om jag hade ett barn några veckor gammalt skulle jag aldrig lämnat det barnet i osäkra händer. Adam berättar också att han i sin tur överlät flickan till andra sk familjer.

Nu vill mamman ha barn. SVT Debatt tog upp frågan och anklagelserna haglar över Debatt om exponering av flickans liv etc. Låt mig säga att den exponeringen har pågått i ett par veckors tid. Vi har sett henne på FB, Tidningar och i TV rutan. Det har spekulerats om hedersrelaterade händelser, vilket Adam påstås ha sagt från början. Han accepterades inte av hennes föräldrar i Algeriet därav inget giftermål.

Skulle det då innebära att familjen accepterar en dotter med ett ensamstående mamma. Jag tror inte det, det kan snarare vara så att mamman accepterat ett giftermål som föreslagits och därmed också fått rätten till sin dotter tillbaks i familjen.

Om man ställer frågan om Hadille. Hon blir lycklig bara med mig säger mamman till Aftonbladet. Jag vill ha henne skickad hit. Alltså barnet är ett paket som varit på avvägar som nu skall skickas på begäran till adressat vem…mamman.

Hadille som alla barn vilka blivit övergivna,  frågar om sitt ursprung. Men Hadilles mamma och pappa är två ljusa ansikten från Skåne där färgen inte är viktig utan relationen till den familj hon knutit an till. Min dotter som är mörk frågade när hon var runt 4 år om färg och hur det kom sig att vi var olika. Barn ser inte färg barn ser trygghet och relation.

Därmed inte sagt att Hadille inte skall träffa sin mamma, att man skall arbeta för en återförening, men den måste ske på Hadilles villkor inte mammans. Känslan av övergivenhet växer inte bort eller försvinner, den ligger som ett svart hål i resten av livet om varför. Och att då säga jag lämnade dig till Adam för att åka hem o fixa jobb när du var några veckor gammal,  är ingen förklaring som barn köper rakt av. För mig haltar historien, att vara rädd för att åka i fängelse i Sverige visar bara det en märklig kulturuppfattning. Adam anhölls som misstänkt för barnmisshandel inget annat han borde ha meddelat mamman detta.

Barnkonventionen har en stark föräldrarätt. Ja men den psykologiska föräldranknytningen glöms borg. Föräldrar har inte vare sig i Sverige eller andra länder självklar rätt till sina barn. Barn har självklar rätt till föräldrar. Men skulle det vara så att föräldrarätten är så stark borde flera av de LVU och omhändertaganden som gjorts i Sverige avslutas och barnen flyttas hem, för det är exakt de argument som används i fallet Hadille. Förälderns rätt till sitt barn enligt Barnkonventionen. Den har aldrig hävdats för svenska barn som är omhändertagna som går ut på att alla föräldrar som förlorar sina barn är oförmögna, inkompetenta varelser som inte kan ta hand om barn.

Jag anser att föräldrar förverkar sin rätt till barn om de inte kan ge barnet det skydd och den trygghet det behöver eller om barnet utsätts för sådan skada att de påverkar barnet menligt och för framtiden. Det är ingen rättighet att ha barn.

Därav drar jag slutsatsen att många föräldrar i Sverige inte skall ha ansvaret för sina barn, att exponera sin tonåring i dokussåpor som hopplösa, bortskämda och överbortskämda är inte ett tecken på bra föräldraskap och samma dåliga exponering av barn om än barnet har tvåsiffrig ålder med ton efteråt. TV som massmedia är lika illa där som i fallet Hadille. Jag ifrågasätter den mamma som säger att barnet blir lyckligare med henne om barnet skickas till Algeriet.

För mig handlar det om en process över tid. Ett barn som måste lära känna en annan vuxen – mamma – och sakta smälta in i vetskapen om att den familj hon haft i 2 år inte är den riktiga. Hur känner sig barnet även om det utåt skulle gå bra över att i tonåren veta att hon övergivits bara en gång utan två gånger av vuxna. Algeriska barn kanske inte är som andra barn, agerar utåt, protesterar etc. De kanske accepterar att bli bortgifta och stanna vid sin lott som kvinna och därmed också förtränga barndom och det som hänt.

Jag är idag över 60 år. Jag har haft år av bra tid. Jag övergavs när jag var 2 år lika gammal som Hadille och placerades på barnhem. Jag kunde aldrig förstå varför och ingen gav någon förklaring. Det är ju länge sedan säger ni då, ja men övergivenhet är inget som rinner bort som vatten, inget vi bara kastar av oss. Det ligger som ett hål som aldrig täpps igen därför att man aldrig får svaret – varför överger man ett barn.

Min pappa övergav mig för sin nya familj. Jag har två adopterade barn, jag är väl medveten om att trots att de kan sin historia, också har tomrummet som någonstans aldrig försvinner om varför. Man kan förnuftsmässigt omfatta och förstå men känslomässigt finns det ett hack.

I Hadilles fall borde det ta två åtminstone ett år för att återförenas  med främmande familj och separeras från sin familj. Hon måste få vetskap om att man inte lämnat henne villkorslöst,  utan i kärlek och om mamman någonsin kan förklara sin kärlek på ett trovärdigt sätt till Hadille återstår att se. Jag skulle som barn alltid bära med mig oron när sker det igen. Vem är jag – vad blir jag.

Jag känner att användandet av lagar och paragrafer, konventioner i de sammanhang det passar bra in, används för att inte myndigheter och vuxna skall ta sitt ansvar utan överlämna det till barnet.

För mig är det inte bara Hadille som har rätt till sitt ursprung sin familj, för mig är alla barns rätt till föräldrar och det borde vara grunden. Om det är psykologiskt eller biologiskt lämnar jag därhän eftersom jag anser det vara samma sak.

Slutligen, om Hadille pratar om sin svenska familj, kommer hon att tillåtas att också älska dem, känna närhet även dit. Jag tycker det är sådana frågor som måste väckas i den här debatten också. Därmed tycker jag också att bilder och scooprubriker skall tonas ner för att ge andrum åt Hadille o hennes familj att bearbeta detta. För det är en lika stor separation för familjen som för Hadille och skadorna kommer aldrig att kunna repareras hur vi än gör.

UNTNystart Ekonomi och JobbSR AftonbladetExpressen, SVD, DNSVT, TV4  Nyheterna ,Alliansfritt Sverige, Newsmill

3 svar till “Föräldraskap ingen självklar rätt-Hadille väcker viktig fråga

  1. MAMMA ÄR INTE DEN SOM BÄR BARNET I 9 MÅNADER…MAMMAN ÄR DEN SOM ÄR MED HENNE, TA HAND OM HENNE, GRÅTER MED HENNE, SKRATTAR MED HENNE, SÖRJER MED HENNE, SER SINA FÖRSTA STEG I LIVET,…O.S.V.
    VEM ÄR DEN KVINNAN SON ”NU” PLÖSLIGT ÄR MAMMA TILL DEN LILLA HADILLE..???…FAN !!!…LÅT HADILLE STANA MED SINA FÖRÄLDRAR….DET ÄR DEM SOM HAR TAGIT HAN OM HENNE OCH HON KÄNNER DEM SOM SINA RIKTIGA FÖRÄLDRAR..

    • vilken bullshit. Du fattar inget,om du inte haft egna barn och svårt liv.För det andra, man måste införa Barnkonvention som lag, för Sveriges barnens bästa.Annars olikaosse- tjänstemän och deras fans vet alltid bättre än barnen, vad barnen och föräldrar behöver.Alla människor är lika värda.Och alla de som separerar familjer ska brinna i helvete.Gott Nytt 2014 år, med Barnkonvention och med statlig skola samt avskaffade små korruptta kommuner, för sveenska samhälles bästa.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s