Hur i helvete tänkte man då – vittnen till sexuella övergrepp i vanvården

Idag kommer många ur Vanvårdsgruppen att börja söka ersättning för vanvård i den sociala barnavården. Ersättningsnämndens hemsida öppnades på morgonen och förutom blankettnedladdning fanns information kring hur det går till att söka ersättning.

Kraven för ersättning är horibla. De sökande skall skaffa fram vittnen till att de utsatts för övergrepp och försummelse. Redan där kommer första stoppet. Det skall helst finnas nertecknad i barnavårdsakterna. Sexuella övergrepp räknas inte som vanvård om inte fosterhemmet kände till att det pågick. Så här står det på Hemsidan :

Om till exempel fosterföräldrarna tagit ansvar men barnet ändå utsatts för övergrepp eller försummelser utan deras vetskap, av till exempel en släkting eller en anlitad hantverkare, kan det inte anses ha skett i samband med vården. Om de däremot har tillåtit att andra gjort sig skyldiga till övergrepp eller försummelser kan det anses ha skett i samband med vården. Detsamma gäller om de låtit bli att ingripa för att skydda barnet när de haft vetskap om, eller anledning att misstänka, att andra gjort sig skyldiga till övergrepp eller försummelser.”

Detta kan tolka på ett enda vis, om inte det placerade barnet berättat att det utsatts för övergrepp t.ex inom familjen, så har fosterfamiljen tagit sitt ansvar. Med andra ord Barnets berättelse och historia åsidosätts helt som trovärdig källa. Det skall alltså finnas vittnen vara noterat i akter etc för att ersättning skall utgå.

Jag kanske hårddrar tolkningen, men om det är vad som gäller kommer ytterst få ur vanvårdsgruppen att få ersättning eftersom knappast någon av oss kan styrka sexuella övergrepp i våra akter eller med vittnen.  Jag tänker inte göra någon ledsen, jag vill att de utsatta någon gång skall bli förbannade och säga ifrån.

Om jag har helt fel tolkning tycker jag att Nännden skall gå ut och förtydliga vad de menar.  En annan sak är att blanketterna är både krångliga och svåra för den som inte är blankettvan. Det är lite typiskt Svenskt byråkrati att tro att alla förstår byråkratsvenskan. Blanketterna borde utformats i samarbete med representanter för gruppen som berörs.

Nystart Ekonomi och Jobb, SR Aftonbladet, Expressen, SVD, DN, SVT, TV4  Nyheterna Alliansfritt Sverige, Metro

Annonser

13 svar till “Hur i helvete tänkte man då – vittnen till sexuella övergrepp i vanvården

  1. Kerstin Ljungqvist

    Vad menas egentligen jag blev utsatt av min fosterpappa han gav sig på mig fr jag var sex år finns de ingen rätt för barn finns de ingen rättvisa i samhället mitt liv har varit ett helvet hela livet.

    • Hej Kerstin om man skall tolka skrivningen från Nämnden är det väldigt få som räknas för sexeulla övergrepp. Om du nu inte kan få någon att vittna för din fosterpappa- Allvarligt det är en djävla märklig skrivkning.

  2. Kerstin Ljungqvist

    ja det är de, enda är min fd man men han har bara hört mig berätta men min fosterpappa levde när jag blev ihop med honom, barna är vuxna nu o vet även min nya man. Men alla andra är döda, förutom en syster till min fostermamma som har säkert något att berätta men är ej säker på att hon vill för hon är ca 75 år mvh Kerstin

  3. Knappast troligt att det finns nedtecknat om de sexuella övergreppen min man utsattes för av äldre flickor på barnhemmet fast han berättade för personalen och fast flickorna bestraffades och han sedemera fick utstå nya övergrepp av skiftande slag just för att han skvallrat. Ett barnhem ska ha sådan tillsyn att sådant här inte kan hända och det kan inte anses att personalen tagit sitt ansvar vare sig det finns nedtecknat eller inte. Det sker inom vården vare sig man vill erkänna det eller inte.

  4. Berit Emanuelsson

    Varken misshandel eller sexuella övergrepp går att bevisa om det hänt för så längesedan och alla blåmärken eller andra synliga skador försvunnit,så frågan är om man överhuvudtaget ska utsätta sig för den plåga som det är att rota i allt det gamla?

    • det måste var o en avgöra. Jag anser att man skall söka, men jag vänder mig formuleringen på hemsidan som fritar fosterhemmet/samhället från ansvar. detta får jag skit för för att jag inte peppar folk tillräckligt. Min roll som bloggare är inte bara att vara snäll, utan att faktiskt också granska det som skrivs och skrivet är skrivet. Blåmärkerna finns kvar i själen och finns även efter ersättningen. kram

  5. Göran Grauers

    Om föräldrar idag anklagas för att ha förgripit sig sexuellt på sina barn och de tagits ifrån dem så måste föräldrarna, för att få tillbaka sina barn bevisa att de inte längre förgriper sig på dem. Det blir ju lite svårt när barnen bor på annan ort och det blir ännu svårare att bevisa att du inte längre förgriper dig på dina barn om du nu aldrig gjort det till att börja med.

    När jag stämde en kommun så sa domstolen att vi med handling i tid och rum måste styrka vårt krav, alltså vi måste med en handling kunna bevisa att kommunen begått tjänstefel. Tänk nu om tjänstefelet är att kommunen inte utrett som man är skyldig att göra enligt SoL, då blir plötsligt kommunens underlåtenhet att utreda det som räddar dem i domstolen.

    I det aktuella fallet hade kommunen hävdat att de tagit LVU på barnen på grund av att föräldrarna var ambivalenta till frivilligvård och också vunnit bifall för det i förvaltningsdomstolen. Nu skall vi försöka bevisa att föräldrarna inte alls var ambivalenta. P4roblemet är att det inte finns en enda journalanteckning under flera år som säger att föräldrarna är ambivalenta. Vi kan alltså inte bevisa att föräldrarna inte varit ambivalenta eftersom det aldrig överhuvudtaget nämns i några journaler. Att föräldrarna gått med på all vård utan att motsätta sig något är inte bevis, alltså det går inte att bevisa i en handling i tid och rum. Det är alltså bara genom att läsa de hundratals sidor av journaler som finns som man kan se att föräldrarna aldrig varit ambivalenta, men det räknas inte, det är inget be3vis på att kommunen inte haft rätt när de påstått att föräldrarna varit ambivalenta och förvaltningsdomstolen tror på dem.

    Vi kan alltså se att kommuners underlåtenhet att journalföra det som är faktiska omständigheter räddar dem i domstol. Det borde ju vara precis tvärt om. Om en kommun får reda på övergrepp i ett fosterhem och inte journalför det kan de aldrig fällas i domstol. Det är ju också så att det kan vara underlåtenhet från kommunen att inspektera fosterhemmet som gjort att vanvård kunde förekomma och då är det ju ytterligare ett skäl för kommunen att underlåta att journalföra det hela.

    Rättssäkerheten för barn och familjer existerar inte och att sånt här får förekomma i ett land som hävdar att det är en demokrati och att det har ett rättssystem som fungerar är obegripligt, men vi svenskar tror ju inte att det är så här det går till, det är bara de drabbade som vet och dom vill ingen lyssna på.

  6. Det är nog värre än som du beskriver det. Inget annat var att vänta. Klistrar in några rader till dig. Du kan väl fundera en stund över dem och säga vad du tror och tycker sedan. Jag vet inte jag!? Men inte tror jag någon kommer att få ut någon ersättning. Hur dom ska förklara det sedan vet jag ju inte. Men det blir väl något i stil med att fosterhemsungarna ljugit. Något kränkande kommer säkert. Här raderna som jag hakat upp mig på.

    ”Vad är ”övergrepp eller försummelser av allvarlig art?”

    Övergrepp eller försummelser kan vara både fysiska och psykiska och bestå av flera olika slags gärningar och förhållanden. Det kan handla om såväl kränkningar av barnets integritet och rättigheter som en ovilja eller oförmåga att tillgodose barnets behov.

    Här kommer det:
    Rätt till ersättning har de som utsatts för de mest allvarliga formerna av övergrepp eller försummelser. Som exempel kan nämnas sexuella övergrepp eller grova fysiska övergrepp av annat slag. Också sadistiska eller tortyrliknande förhållanden i fosterhemmet eller på institutionen är övergrepp eller försummelser av allvarlig art. Ytterligare exempel är allvarliga brister i tillsyn och omvårdnad.

    Rent allmänt gäller att ju allvarligare varje enskilt fall av övergrepp eller försummelse är, desto färre tillfällen och kortare tid krävs för att de sammantagna ska anses vara av allvarlig art.
    / Stella

  7. Det jag vill påvisa är ju ”hur många kan bevisa sadistiska och tortyrliknande förhållande?”

  8. Vem tror att man har vittne till övergrepp det ser ju angriparen till att det inte märks,otroligt vad människor tror! Vem av dessa pedofiler gör det offentligt,är ni så djävla dumma

  9. Undrar hur bevisningen gick till t.ex.Linda Styfs-fall el.räckte det bara att hon var tidigare ordf.i Samhällets styvbarn och började ha samma åsikter som regeringsutredare om t.ex.om tvångsadoption?Inte att förringa hennes hemska uppväxt och öde i norra Sverige som hon har berättat om i media osv.Namnet på utövaren har hon också uppgivit.Kanske hon var mer trovärd än många andra vanvårdade.

    • Linda var väldigt kritisk i TV till hur Ersättningsnämnden jobbar, men det hade varit svårt för dem att avslå hennes ansökan. Inte för fd ordförandeskapet utan just för att fostermamman visste vad som hände utan att hjälpa henne. det är vad ERN kallar bevis för att familjen brustit inte samhället.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s