Film o teater med kärlek – Sofia o Glada Hudik

6 mars har Sofia Rapp Johansson premiär med filmen om sitt liv, Att skära sig fri. En film som speglar delar av uppväxt men också jakten på att få upprättelse av samhället. Det samhälle som tog ifrån henne barndom och Ungdomstid. Det Samhälle som bestämde att Sofia och hennes syskon/bröder efter 1980 inte skulle få ersättning vanvård.
När jag lyssnat och läst om medlemmar i Glada Hudikteatern dyker det upp historier om människor som varit placerade som barn (utvecklingsstörda) och som farit oerhört illa i de hemmen. Utvecklingsstörda har överhuvudtaget inte rätt att söka ersättning för vanvård vare sig före 1980 eller efter.Varför inte utvecklingsstörda kan söka finns ingen förklaring, men en var att deras mentala status skulle vara ett hinder. Jag mental status är ett bra begrepp att samla människor under för att slippa ansvaret för deras historia.

Men 1980 gruppens behandling är också märklig, då Maria Larsson säger att man inte kan ha två parallella rättssystem. Alltså hänvisar hon till sexuella övergrepp som kan anmälas 10 år efter det att personen fyllt 18 år. Lustigt nog träffade jag en tjej för lite sedan som blev våldtagen som 13 åring men inte vågade berätta. Av en händelse såg hon mannen som vuxen och gjorde en anmålan. Flickan har dokuementerat i dagbok sedan det hände, men polisen och åklagaren lägger ner anmälan. Detta i ett av de län där man lägger ner flest anmälningar av våldtäckt.

Med andra ord skulle de som varit utsatta efter 1990 för våldtäckt (under sin sin placering)  anmäla detta idag skulle med all sannolikhet ärendena avskrivas eftersom rättsväsendet allt mer har inställningen att kvinnor/flickor får skylla sig själva.

Maria Larsson och Regeringen inkl Socialutskottet har hittat dåliga argument i den här frågan. Och Sofia Rapp Johansson, har provat att stämma svenska staten för brott mot mänskliga rättigheter, eftersom hennes fall ligger på gränsen till preskribering men också av andra skäl, som att vuxna människor som visste hur hon hade det inte vill vittna eller träda fram och berätta. Utav den enkla anledningen att de troligen skäms, inte vill beblanda sig. Personligen tycker jag det andas feghet och brist på engagemang hos de här människorna. Hoppas att de familjehem där Sofia bodde skäms ordentligt, också min privata inställning.

Eftersom Svenska Staten inte anser två parallella rättssystem fungerar borde de rimligtvis vara öppna för om brott mot barn är en konventionsfråga. Ersättningslagen är märklig vilket många andra också skrivit, jag vill minnas att et från början handlade som samhällets ansvar och bristande tillsyn, som idag ändrat inriktning. Det är de sökande som skall bevisa (utan rätt till stöd eller hjälp) att de utsatts i familjehem etc, linjen med Samhällets Bristande tillsyn och ansvar har helt fallit bort och det var ju det allt handlade om en gång när ersättningsdebatten började.

Maria Larsson äter luncher med kändisar, uttalar sig om barns rättigheter (placerade barns). En humanistisk framtoning som ekar tom. Skoldebatten handlar idag inte om värdegrund och varje barns unika förutsättning utan om hur vi ska slå in tillräckligt med kunskap i barns huvud för att leva upp till sk PISA mål. Jag såg Stefan Jarls film Godheten och en intervju med en engelsk forskare inom sociala sektorn som sa att ”ojämlika samhällen” visar på större misslyckanden i skolan, mer våld etc. Detta kanske är vad politikerna skall titta på att samhället blir allt mer ojämlikt och vissa mål helt ouppnåeliga för vissa grupper. När Sverige var ett relativt jämlikt land hade vi ganska bra resultat också internationellt.

I ett jämlikt samhälle duger vi som vi är, för den vi är. Det tog jag med mig från Trollkarlen från Oz (Glada Hudikteatern). Att sträva efter att bli som alla andra för att duga är att nedvärdera sig själv.

I ett jämlikt samhälle med sund människosyn är det självklart att Sofia Rapp Johansson och hennes grupp skall ha samma rätt att söka ersättning för att Samhället inte gjort sitt jobb. I ett jämlikt samhälle är det sjävklart att gruppen innan 1980 inte ska behöva detaljbeskriva en våldtäckt inför en samling stenansikten för att få ersättning, det borde ju handla om Samhället brustit i ansvar ytterst. I ett jämlikt Samhälle skulle även utvecklingsstörda haft rätt att söka ersättning, liksom resande- och romer.

PS Missa inte Ellinore Holmer ur Glada Hudikteatern i kväll på deltävlingen inför Eurovission.

SR Aftonbladet, Expressen, SVD, DN, SVT, TV4  Nyheterna Alliansfritt Sverige, Metro,    Relaterat: Hela Hälsingland

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s