Baksmälla i valyran – att inte lyssna straffar sig

I min tidigare blogg skrev jag om det inhumana valet. En valkampanj som präglats av tekniska frågor, procentsiffror. Hugg och slag inom de politiska partierna där alla inkl Socialdemokraterna försökt bli så likt det Nya Moderaterna som möjligt genom att diskutera exakt samma frågor. För människor i det sk utanförskapet, fattiga barnfamiljer. Socialtjänst som allt mer blivit det repressiva instrumentet för att straffa människor som av olika psykosociala skäl inte fungerar i det av S och M dominerande Arbetslinjen. Allt ivrigt påhejat av landets medier.

Mängder av människor övergivna av sjukvården, psykiatrin, missbruksvården, grupper ur Vanvården som blivit snuvade av Riksdag och Regering på den ersättning man utlovades för vanvård i barndomen. En bostadsmarknad som bygger för de redan ekonomiskt starka där ingen talar om hur en person med lön på 14 000 efter skatt skall ha råd att ens tänka på att få en bostad. Det är inte bara unga människor som är utan bostad utan även äldre. Antalet jobb ska öka, de unga skall prioriteras det är bra, men alla andra då utförsäkrade, människor med låg eller ingen utbildning alls. Vilka jobb får de! Vilken lön där räcker ens till hyran i en liten nybyggd etta.

Familjer som dubbeljobbar för att det ska gå runt samtidigt som oron för barnen gnager i samvetet. Äldre människor som allt mer behandlas som något vi helst önskar ska lämna in snabbt istället för att ge vård och omsorg som ger bra liv de sista åren.

En skola där betyg och prestation tar över kunskapstörsten. Inte heller Socialdemokratin förstår att kunskap är något som behöver stimuleras till. Att man till och med får studera onödiga ämnen utan att betraktas som obildbar. Ett maktsamhälle där Staten och Myndigheterna styr över våra liv och där enskilda medborgares rättssäkerhet sätts ur spel.

Ett samhälle där barn blivit handelsvaror i familjehem, utan en tanke på att barn har rätt till sin familj, sitt ursprung, sina syskon. Där Samhället plötsligt blivit en bättre förälder än de som från början skaffat barnen. Ett samhälle där föräldraskap stöps i oerfaren socialtjänts märkliga regelverk. Där angiveri och lögner styr vår viktigast serviceinrättning vi har – socialtjänsten. Ett samhälle där barn tvingas bo med föräldrar som de inte vill bo med, som hindras att träffa den andra föräldern.

Jag är inte förvånad över att SD går framåt. SD kommer att bli ett av de största partierna i landet eftersom de strategiskt förstår att prata med och om de frågor som känns aktuella för många människor, långt från Arbetslinje, procent, ekonomi och krånglig politik. Närmare en miljon röstade på SD, jag vågar slå vad om att många ur samhällets utsatta grupper lade sin röst på SD inte för att de är rasister eller ens fascist – så fina ord som fascist används inte i utanförskapets ordlista, utan för att någon prata om och med dem. Att SD gör en valaffisch där det står ”Vi stöttar rätten till ersättning för vanvård”.

Medan vår nye Statsminister(?) talar om teknisk samverkan med de partier som sänkt landet, sålt ut våra företag etc, stänger ute V från en möjlig allians, planerar SD stärkt av framgångarna sin fortsatta marsch mot mot makten. Tror mig det handlar inte om vågmästarroll nästa val det handlar om att tvinga till sig en del av regeringsmakten.

SRAftonbladet, Expressen,  DN,  SVD,  SVT, TV4  Alliansfritt Sverige, UNT ETC

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s