Socialdemokratins svek mot barnhems- och fosterbarn i Sverige

Med en åsnas envetna tjurighet skriver jag om sveket mot de tusentals idag vuxna som utsattes för vanvård inom den svenska social- och barnavården. Jag blir allt mer förbannad på politiker, höger eller vänster, mitten som tiger och glömmer de löften man stått för,  inte minst i Stadshuset. Om en Regering som förnekar dagens sociala problem liksom de förnekar eller har glömt historien. Ersättningsnämnden som blev en ny kränkning, en domstol där barnet skall försvara sig mot samhällets bristande förmåga att ge dem den trygghet de hade rätt till. När oppositionen som säger sig ”räddade” ersättningsfrågan ljuger de – de agerade publikfriande för att sedan lämna frågan i händerna på den sittande regeringen.

Vi närmare oss årets slut, deadline för ansökningar träder i kraft den 31 december därefter läggs locket på i en uppgörelse där Socialdemokrater, MP och V gick in i ett större svek mot vanvårdade barn än någonsin deras tidigare förövare eller ens Alliansen.

Förnedringen som många ur gruppen fick utstå som barn fortsätter i form av en ersättningsnämnd som till sin form är en rättegång där den sökande betraktas som förövaren och brottsligen (samhället)det som ska skyddas. Mötte en kvinna i helgen som jobbar i våra Qvinnoqulor, hen har fått ersättning men förnedringen, föraktet som hen mötte i Ersättningsnämnden var fruktansvärt.

”Det kändes som en rättegång, utan jury eller försvarare”.

Ersättningsnämnden är en bedagad grupp avdankade jurster och mossbelupna sk barnexperter vilka ingen av dem ens har varit i närheten av utsatta barn. Än mindre vet eller känner till hur de många tusen barn behandlades under åren 1920-1980. De av Alliansen tillsatta juristerna betraktar varje sökande som en brottsling, en vuxen som försöker lura av staten pengar genom att servera dem historier som de godtyckligt avslår eller tillstyrker. Vet de om att det är barnet de möter på andra sidan. Barnet som berättar om sina upplevelser, sin kränkning, för det är vad de gör. Det är inte den vuxna kroppen som utatts för övergrepp utan barnets. För Ersättningsnämnden finns inte barnen och tyvärr inte heller för politikerna som vägrar att granska en ersättningsnämnd som för länge sedan lämnat den intention som låg bakom ersättningen. Göran Everlöf, hovrättsrådet skyller på lagtexten, politikerna skyller på Ersättningsnämnden, Ingen tar ansvar ingen tänker på de barn som döljer sig i den vuxna kroppen och som skall berätta sin historia.

Ersättningsnämnden saknar allt vad barnperspektiv heter. De saknar all förståelse, all kunskap som handlar om barn och det utsatta barnets belägenhet. En av dem som sitter i nämnden kallas för ”pedofil-Affe”! Vad grundar sig detta på! Förtal och lögner, säger naturligtvis dem som är satta att försvara ERNs arbete. Jag har inga belägg för det ryktet,  men rykten uppstår sällan ur tomma intet. Jag vet att nämnda person anses vara oerhört kylig och arrogant, ställa märkliga frågor kring sexuella övergrepp. Varför är detaljerna i ett övergrepp så viktiga. Är det inte ytterst samhällets svek mot den här grupppen som är det viktiga. Ersättningen för vanvård är ingen ”offer – enskild förövarfråga”. Det är samhället som är förövaren, det samhälle som stiftar lagar, regler. Det är det samhället som redan tidigt stiftade lagar för att skydda barn, som bär ansvaret. Detta vill inte Ersättningsnämnden se eller ta hänsyn till.

Jag vet att Margareta Larsson, (SD) är ett rött skynke för många. Jag gillar inte hennes politiska ide. Hennes märkliga kultursyn, men jag kan inte ta ifrån henne det arbete hon lägger ner på att hålla ersättningsfrågan vid liv i politikerkretsar. Och att hon själv har erfarenheter i frågan.  JAG skulle önska att det fanns politiker i de sk politiskt korrekta leden som vågade ta frågan om Ersättningsnämndens misslyckanden i sin mun. Men fegheten är slående. Och ingen i den nuvarande regeringen eller på departementen har den minsta kunskap om Vanvården av Barn 1920-1980 och precis som Maria Larsson tidigare Barnminister, vill man inte heller se att vanvården fortsatte efter 1980.

Berättelse från ett avslag: ”Sökanden var sängvätare och fostermodern kallade honom ”pissruska” och tryckte ofta ner hans huvud i den nedkissade sängen. Detta pågick fram till dess han var ungefär åtta år gammal och slutade kissa i sängen. Han vågade inte berätta för barnavårdsnämnden om fostermoderns bestraffningar. När han slutligen tog mod till sig och berättade blev han inte trodd.”
Analys och statistik av avslag Ersättningsnämnden ”Rapporten Analys och Statistik av avslag i Ersättningsnämnden, Marianne Lönnqvist,  ”Göran Ewerlöf har skrivit instruktionerna för hur nämnden ska arbeta, döma och framförallt att alla ärenden ska handläggas ”snabbt, enkelt och billigt”. Denna regel har funnits så viktig att Göran Ewerlöf upprepat den fyra gånger i sina instruktioner. Detta samtidigt som Ewerlöf menat att ”det är från rättssäkerhetspunkt av yttersta vikt att enhetlighet och förutsägbarhet präglar de beslut som Ersättningsnämnden fattar. Han är även upphovsman till det infamösa uttalandet i instruktionerna att jämförelser ska ske med ersättningsrätten i övrigt.”
Ersättningsnämnden arbetar och bedömer utifrån de sk skadeståndsrättsliga villkor som gäller idag inte ersättningens intention, att det inte skulle ses som skadestånd eller ens jämföras med dagens skadeståndsregler.
Jag har tidigare skrivit om Marianne Eliasson, som lämnade ERN officiellt för att hon inte hann. Hon ingår  i den tidigare regeringens kommission mot antiziganism. Hon har suttit i Högsta Förvaltningsdomstolen. Varför skulle en så rutinerad person som varit både  justitieråd och ledamot i lagrådet lämna posten i ERN? Ingen tidning har ens funderat över om det finns tendenser i ERN,  att den som inte följer Göran Everlöfs vilja och tvära kast tvingas lämna jobbet i ERN för att de kanske godkänner för många ja i ersättningsfrågan. Sanningen skall självklart avslöjas en vacker dag, till skam för den regering som sitter nu och till än större skam för den tidigare där Maria Larsson inte orkade stå emot valet av Göran Everlöf som ordförande för Ersättningsnämnden.
Hoppet för de utsatta som går ut vid årsskiftet och där de sista inte ens har möjlighet att begära omprövning, står nu till de pågående rättsprocesser mot Svenska Staten där jurister som studerat såväl ERNs arbete, som Ersättningslagen betraktar Ersättningslagen som en Schweizerost så full med hål att snart alla som utsatts för vanvård ramlar ner i hålen. Låt mig också säga att Ersättningslagen inte bara skulle se till sexuella övergrepp, den skulle se till hur barnen behandlades och hade det, vilket innebar allt från hur barnen utsattes för misshandel, barnarbete, psykiska kränkningar etc. I Ersättningsnämnden frossas det i sexuella detaljer, en fråga som exempel, var ”hade du trosor på dig”.

Morgan Johansson som en gång var ”initiativtagare” till Utredningen om Vanvård, har i egenskap av justitieminister möjlighet att begära den här granskningen som många av oss kräver. Men också där sinar mitt hopp.  Visserligen skriver Leif GW Persson  i Expressen 5 Oktober, ”Morgan Johansson är långt ifrån någon dumskalle, definitivt ingen fegis, dessutom en hederlig människa vilket är nödvändiga egenskaper för att klara av det svåra jobb som han just fått. Han är visserligen inte jurist men han är kunnig och påläst inom det område där han nu skall verka.”
Det är möjligt, men makt och position tystar också de mest kritiska röster. Och munkavel har lagts på samtliga S-ledamöter i riksdag och Regering, där inte lednigen godkänt.VEM tror väl att en så perifier fråga som vanvården av några tusen barn för 40 år sedan och mer skulle vara så viktig att en idag i regering invald skulle offra sin post eller utmana ödet för den här gruppens räkning.
Jag har aldrig så hårt önskat att de som idag driver processen mot Svenska Staten skall vinna som nu. Att det skall svida i Statens Kassa och att Staten skall känna att det kostar att kränka barn idag, igår och i förgår. Att Svenska Staten åter igen skall få skämmas inte minst när man nu talar om att införa Barnkonventionen som lag. Vem fan tror att den lagen får någon giltighet i praktiken – jag tror när jag ser verkstad och inte bara vackra ord.
Vill den svenska Regeringen visa allvar och förstå att de spaltmetrar av kritik som hit tills printats ner skall de omgående tillsätta en oberoende juridisk granskning av ERNs arbete. De skall förlänga ansökningstiden så att människor får chansen att få sina ärenden prövade utifrån de intentioner som var tanken med ersättning för vanvård.
Göran Everlöfs ERN Processbeskrivning  inför arbetet i Ersättningsnämnden
Annonser

4 svar till “Socialdemokratins svek mot barnhems- och fosterbarn i Sverige

  1. Exakt så är det Anne. Och du skriver med kunskap och passion. Nu ska vi se till att frågan inte dör av brist på syre, som politikerna hoppas. Det mest pinsamma är att våra s k ”folkvalda” böjer sig för partiledningarna likt en flock aningslösa kor.

  2. Henarna körde ut barnen hemufrån och utsatte dem för tortyr i kommunala pedofilhem i 100 år. Varför tror du de ska sluta med det just nu. Allt går likadant så som vanligt. De har utvecklat system som är perfekt. För en stor gnällande mängd av köttberget de kastade ett hundben, för att tysta dem. Andra är ju döda, sjuka, uppskrämda,håller tyst. De andras några röster som kvittrar fortfarande där nånstans varken hörs eller någon bryr sig om dem. De alla som torterar och torterade lever rikt och utan bekymmer. Men kanske de kommunala henar är långsamt döende i kancer, för att det finns rättvisan i världen.

  3. Det är ju alldeles fördjävligt! Men jag känner till det. Det är precis som du skriver.
    Jag delade på fb.

    /Skvitt

  4. Ja, suck, du har helt rätt Anne i din analys av hela det spektakel som ERN och den så kallade ersättningslagen är. Jag sa redan från början när jag hörde talas om den här ”ersättningen” att den var utlämnad för godtyckliga beslut. Ett spel på ett roulettebord för de kränkta och vanvårdade. Dessutom, de som söker ersättningen, behandlas som kriminella och utsätts för en rättegång utan något rättsligt ombud.
    Politikerna – oavsett färg – har alltid sett först och främst till sitt eget bästa, och som du så riktigt påpekar, vem vill väl ta strid för en grupp människor som endast har en marginell påverkan vid val?
    Nä, jag kan bara konstatera att mina farhågor som jag hade från början besannats, med råge, och alla dörrar för att kunna ställa till rätta det som är fel i hela sammanhanget, är stängda och våra politiker hoppas nu bara att tystnaden ska göra sitt jobb och de som fått detta hundben kastade till sig, i form av de usla 250.000 kronorna, ska nöja sig och bidra till tystnaden. Önskar att de som hade tur i ”lotteriet” också kunde ställa sig upp solidariskt för de som blir utan. Någon rättvisa i ERNs bedömningar existerar inte. Läste en dom där en person till och med sa att det hade varit bra i fosterhemmet fick ersättning pga att personen hade sett en misshandel. Det enda som återstår är SUCK!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s