Sommarprat lika med meningslöst eller!

 

Lyssna på Delal Sindy

Har läst recensioner om sommarpratare, lyssnat på en del program och inser att kritikerkåren sällan är nådig,  samtidigt som de markerar vissa riktiga synpunkter. Som om sommarprogrammet skall vara en marknadsföring av sina företag, märkesvaror, vilket jag instämmer i att det inte skall vara. Obetald reklamplats är inte public service. Men sedan går i vi isär. Carola var en av dem som fick tuffaste kritiken, trots att hennes sommarprat inte skilde sig särskilt mycket från många andra artister och kändisar. Plock ur uppväxten, hyllning till föräldrar, hur allt startade etc. Berättelse om att artisteriet inte är nog, man måste göra något också,  handfast. Vilket Carola gjorde, reste till Kos räddade båtflyktingar, fick några av dem boende i sitt hem. Kristen etik möjligt men framför allt medmänsklighet och att en liten insats är mer värd än ingen alls. Längtan efter fler barn, adoption.

Eländesliv präglar många sommarpratare, tragisk uppväxt mot alla odds klarat livet. Jag köper det på samma sätt som att man har rätten att säga att ”mina föräldrar var mitt stöd”, ”min support”. Själv har jag haft elände som barn, jag möter dagligen barn och unga vuxna med eländesliv, som sällan eller aldrig får berätta eller ens bli en rubrik i pressen. Så vad man kan hoppas är är att kändisar med eländesliv väcker myndigheter att tänka till, vad gör vi för att stoppa det. Men hit tills har ingen av alla med sk dålig uppväxt, fosterhem, misshandel i sommarprogrammen pratat om de barn som drabbas idag. Där finns inga ”det får inte hända igen” samhället måste ta ansvar för barn de omhändertar. Så långt sträcker sig inte kritikerkåren heller. Att fler ur kändissverige haft det svårt, ja varför inte, vart fjärde barn utsätts eller har utsatts för någon form av social ”misshandel”.

För mig känns det mer att gäspa över att höra ytterligare barnhemsbarn etc berätta om sina liv som slutat på toppen inom etablissemanget. Jag skulle önska att de brydde sig utanför sin egen bekvämlighetszon. Därför gillade jag Carola, hon gjorde något praktiskt inte räddade världen, men väl några liv. Precis som min kompis Ella Carlquist, som i det tysta medverkat till att rädda 50 000 liv från att drunkna.

Jag gillar å andra sidan också sommarpratare som har en annan historia än vår, som flytt från krig, över minfält, åkt i båtar som ingen ens borde behöva överväga, landat i Sverige och fått ett nytt liv. Som utifrån det också vågar ta ställning också i sin professionella roll. Jag tycker om sommarpratare som Emil Jensen vars program var ett brev, en berättelse om sin syster till sin döda syster. Det gav närhet utan att bli pjunkigt.

Vad sommarpratarna blir är våra förväntningar, jag har svårt för en stor del av dem, deras story säger mig lite eller inget griper in in. Medan andra öppnar mina ögon och får mig att förstå att vara flykting, invandrad är så oändligt mycket mer än utvalda inlägg på FB om våldtäkter utförda av flyktingar. Det skapar en form av förändring, det är som att läsa en bok.

gummibåt

Flytvästarna på bilden är fejk, samma sort som flyktingar använder på sina farofyllda båtresor. Carola berättade om det i sitt Sommar, Ella Carlquist tog initiativet till United Rescue Aid

Favoriter som betytt något för mig: Gunhild Stordalen, Ahmad Khan Mahmoodzada som tvingades fly, efter rollen i Filmen Flyga Drake. Gloria Ray Karlmark, en av dem som ändrade livet för många svarta kvinnor, Anders Kompass för sitt mod och öppna kamp för barn, Sakine Madon som ger ordet yttrandefrihet en ny dimension, Sara Mohammad för att hon så modigt redogör för sitt liv, hedersrelaterat våld begripligt. Det finns en utomstående från Lokalradion i Värmland, Delal Sindy som grundat ”Change International”  som hjälper kvinnor som flytt från IS.

Ett svar till “Sommarprat lika med meningslöst eller!

  1. Jag tror inte att det är meningslöst.
    Men precis som så mycket annat, så är det inte det nödvändigaste.
    Nödvändigt – är att ändra strukturen, hur världen ser ut.
    Nödvändigt – är att se till att alla liv är lika mycket värda.
    Nödvändigt – är just nu att hjälpa folk som drunknar, svälter, säljs som slavar, skjuts ned och lemlästas.
    Det är vad vi borde fokusera på först av allt.
    Vi i United gör det.
    Vi har ”valt” att rädda de som håller på att drunkna. Andra organisationer fokuserar på att mata de hungriga. Alla insatser behövs.
    Jag tvivlar dock på att lika många skulle vilja lyssna på oss som jobbar med det här. Jag tror det är för obehagligt att tillbringa semestern med att fundera på hur världen ser ut, för att ”normalsvensson” ska vilja göra det. Det sabbar liksom sommarkänslan.
    Jag borde veta – jag gör just det.
    Till alla som inte orkar fundera; skänk en slant till oss som gör jobbet. Ni kan fortsätta lyssna på behagliga historier.
    Vi kan fortsätta rädda liv.
    Swish 123 569 6174
    Tack 💖

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s