Etikettarkiv: Barn och Ungdomsrättspartiet

Politikerna ser barn i skolan som maskiner

Politikerna sjunger i samma tonart vad gäller barn och skola, alltså utan nyanser eller pauseringar, oförmögna att se varje enskilt barns unika förmåga. Barn klumpas av bekvämlighet ihop till en homogen skara för att det underlättar politiker att inte se varje barn. Därmed anser fjanten Fridolin att vi ska ha läslov, för att barn skall plugga mer. Till dig Fridolin vill jag införa en läsa på om barnvecka på sin semester. Det mest opportuna idag är skolan och flyktingar. Skolan för att mota okunniga borliga politiker som sjunger andrastämman i skoldebatten. Flyktingar för att närma sig SDs frågor och därmed försöka framstå som lika invandrarfientliga som dem.

Men skolan brinner för mig. Barn brinner jag för. Jag är inte barnexpert men tillräckligt erfaren för att inse att varje barn besitter unika möjligheter om de ges en chans att i egen takt utvecklas, efter ålder och mognad.

Alla Barn kan lära sig läsa, räkna och förstå sammanhang om de får vara barn och inte minikloningar av politikernas önskemål om hur de skall vara. Men barn behöver olika tid, utrymme för att nå målen. Det innebär att vissa barn läser när de är fem andra kanske först i tioårsåldern. Andra utvecklar matten snabbt andra behöver mer tid. Fakta känt är att barns hjärna inte är det samma som politikernas färdiga mallar, barn utvecklar olika delar när de blir intellektuellt mognare.

Läsförståelse kan alla barn nå upp till. Men barn behöver olika lång tid.

De politiska partierna straffar dagens barn genom diverse lagstiftningar som inte stämmer med barn som människor. Man lagstiftar att barn skall lära sig, på den tid som snart utrangerade politiker i skoldebatten, det skall ske genom en läroplan som inte fastställs efter barnens behov och förmåga, utan efter en politiskt styrd forskning som handlar om att spara pengar.

Lärarutbildningen skall bli bättre, trumpetar Löfvén och Fridolin, hur har de tänkt den planen. Ska lärare återgå till katederundvisning och bulta in kunskap i barnen! Har politiker någonsin funderat över varför barn i skolan redan i tio-elva års ålder känner skoltrötthet, psykiska besvär i gymnasiet. Alla måsten som barn och unga förväntas uppfylla.

Ni kan pytsa in miljarder i lärutbildningen, men det bidrar inte till att ta bort barns sätt att utvecklas över tid och rum. Den absolut bästa läraren kan möta eleven som vägrar matte, vägrar läsa. För ytterst handlar det om barnets utveckling.

Barn och Ungdomsrättspartiet skriver i sitt skolpolitiska program:

Skolstarten anser vi skall vara flexibel, vi tror att social mognad är en grund för att kunna inhämta kunskap. Alla barn har långt ifrån en social mognad som är likvärdig och för vissa barn tar det något längre tid. Det kan t.ex gälla flyktingbarn, invandrarbarn som har svåra traumatiska händelser med sig i bagaget. Men också barn som kommer från destruktiva miljöer. Barn har inlärningsförmåga men det innebär inte att kunskapen fäster eller kan omvandlas i ett nästa steg. Vi tror att en flexibel skolstart inte på sikt innebär förseningar i barns utveckling eller kunskapsinhämtning.

Den som vill att unga skall ha inflytande över nuet och framtiden, kan stötta Barn och Ungdomsrättspartiet, Den som vill ha ett parti som lyssnar grupperna utan röster kan också stötta BURP. BURP finns på Facebook.

Annonser

Almedalsveckan: en marknad för själarnas realisation

 

Viktigaste seminariet i Almedalen: Vanvårdsersättning – en misslyckad upprättelse,

Veckans friskaste händelse Barn och Ungdomsrättspartiet med troligen världens yngste partiordförande medverkar i panelsamtal som anordnas utav barnombudsmannen. Ämnet:  Barn som rättighetsbärare i den sociala barnavården när barnkonventionen blir svensk lag. Samtalet är den 5/7 10.40-11.40 🙂

Om några timmar åker jag till Almedalen den sk politikerveckan. En vecka som svällt allt mindre av politik men desto mer av företag, offentlig verksamhet, arbetsgivare och lobbyorganisationer. Det politiska budskapet är tydligt, det är inte dessa våra minsta eller utsatta som regerar agendan, utan den allt mer blomstrande och konsumerande medelklassen.

Stefan Löfven, landets främsta företrädare för socialdemokratin, tillika statsminister slår klart fast i Aftonbladets partiledarintervju vilka han företräder.                                                    ” Varför betalar sjuka och arbetslösa högst inkomstskatt, högre än både pensionärer och löntagare?                                                                                                                                                              – Jag sade redan i valrörelsen att vi inte tänker förändra villkoren för enskilda hushåll. Lagt kort ligger.

Men varför ska de betala högst skatt?
– Vi tänker inte förändra det som är gjort. Jag tänker inte ändra i hushållens förutsättningar.

Men är det inte konstigt att de mest utsatta betalar högst skatt?
– Det var den förra regeringens val att göra detta. Det hade inte den effekt på sysselsättningen som de trodde. Det visste vi redan då.

Han svänger ett som han vet orättfärdigt beslut tillbaks i alliansens knä därmed har man också accepterat ökad fattigdom, utslagning till förmån för den grupp alla vänder sig till idag ”medelklassen”.

Det är lätt att vara miljonär i socialdemokratins Sverige men fan så illa att vara sjuk och utanför gemenskapen,

Jan Guillou skriver i en krönika om socialdemokratin efter Palme, ”Olof Palme skulle aldrig ha sålt sig som konsult till Stenbeck” men också att Palme inte skulle ha sålt ut välfärden, sålt ut de mest utsatta. Och det tror jag, den som kommer från den riktiga överklassen, vet villkoren från två håll och kunde nog inse att om man inte lyfter från botten ramlar det ihop. Det fanns ett ställningstagande från Palme som han inte avvek ifrån, dem han företrädde.

I Almedalen skall vi lyssna på samma tema alla, Arbetslinjen, ur Löfvens, MP, Alliansens likalydande innehåll, vi skall lyssna på Ordning och Reda som nu är ett mantra som socialdemokratin adopterat i hopp om att ta något värdefullt från Moderaterna. Fel, ordning och reda är ett gammalt borgerligt uttryck som och knappast ett honnörsord som hör hemma i en socialdemokrati. Där borde ord som solidaritet, rätt till trygghet för alla också de svagaste, rättvisa vara bärande, men arbetarklassen/medelklassen skall numer ha ordning och reda, alltid nystädat.

Vi skall höra de slitna fraserna om skolan, om hur dålig den är men hur ett antal personer som inte gått i skolan på några år riksdagspartiernas ordföranden, som nu talar om hur svensk skolungdom skall bli bättre. Bättre genom mer läxor, prov, tester, inpiskade kunskaper självklart inte genom motivation, lärlust och förståelse.

Vi skall höra hur viktigt det är med jobb, numer också enkla jobb till fullt pris, partierna säger i princip samma sak, vi hör inte skillnaden i det politiska språket. Det politiska språket är bara en viss Nomenklatura som förstår. Vi andra skall tro vi förstår och inte får vi ställa frågor till dem vi vill skall svara, partiledarna.

Vi får höra hur viktig miljön är, även fast MP sålt ett brunkolsverk, medverkat till skatt på solenergi. Givetvis kommer Stefan L att berömma dem för samarbetet, att MP sålt ut in själ i kåtheten att få regera är inte så viktigt. Den själen sålde socialdemokratin ut med Göran Persson.

Vi kommer inte höra ett ord om fattigpensionärer, av vilka knappt håller sig över ytan men ändå måste delbetala medelklassens köpfest.  Kapitalister som skor sig på samhället, banker som lever i en egen värld ”bankomanien”. Inte ett ord om barn som far illa, misslyckade insatser för barn, missbrukare, utslagna etc. De är inte där heller föresten.

För dom blir Almedalen aldrig ett alternativ eller marknad för för dem, Almedalen är veckan då själen och hedern reas ut, under applåder från media, företag, konsulter och lobbyorganisationer.

Ja jag är där men som medlem i,  Barn och Ungdomsrättspartiet, som sådan kan de aldrig ta min själ den är inte till salu.