Etikettarkiv: enköping

Enköping-Sala håller pedofilerna om ryggen del 2

@Åklagaren i @Västerås valde att inte lyssna på en pojke på 3 år som berättade om övergrepp som han utsatts för hos sin pappa. Brottet kunde inte styrkas, trots att läkare intygade motsatsen. Mamman vägrar låta pappan träffa sonen innan en psykolog pratat med barnet, vilket innebär att pappan stämmer mamman för brott mot umgänget. Han tilldelas vårdnaden. Här kommer ytterligare i denna historia. Läs mer

Annonser

Enköping-Sala håller pedofiler om ryggen

Min rubrik är provocerande medvetet. @Enköping är sedan flera år kända för att inte lyssna på barn som utsätts för sexuella övergrepp vare sig i hemmet eller som placerade. @Sala i Västmanlands Län håller också dom människor om ryggen som utsätter barn för övergrepp. Läs mer

Barnavårdsakt en del av vårt liv – kommunerna sviker

Mina akter är borta. De säger att det kan ha slarvats bort. Jo det brann för några år sedan o då brann arkivet upp. Okunskap om hur personakter rensas och framför allt bristande regelverk och kunskap i landets kommuner. När Vanvårdsutredningen startades för att utreda den sociala vanvården av preskriberade fall, blev arkiv och barnavårdsakter en viktig del i arbetet. Så viktig att Utredningsgruppen hade en egen arkivexpert. När människor som växt upp på barnhem och i fosterhem plötsligt insåg att stora delar av deras liv fanns på ett antal sidor i en pappersakt någonstans i Sverige, började de söka och leta.

En personakt från barndomen är de förlorade pusselbitarna i ett liv. Det finns tillfällen när man ställs inför frågor som kanske inte får svar någon annanstans än i en akt upprättad av en barnavårds- eller socialnämn. Att sedan barnavårdsakterna inte innehåller hela sanningen om stryk, misshandel, övergrepp, psykiskt lidande etc är en annan sak men akten är viktig för den som söker.

Idag bemöts människor väldigt olika när de söker sin historia. Om man tillhör de lyckligt lottade att ha sin historia samlad i Stockholm, Göteborg eller Malmö är problemen mindre eftersom det trots allt finns kunnig och uppdaterad personal som vet vilka regler som gäller. Tyvärr ser det inte likadant ut i övriga Sverige. Vissa kommuner/socknar har upphört och inlemmats i andra kommuner. Små och medelstora kommuner har ofta inte kunnig personal som sköter arkiven utan överlåter detta som en extra uppgift inom administrationen. Det innebär att bemötandet för den som söker sina akter blir väldigt olika.

I Enköpings kommun kom en person med fullmakter från samtliga syskon in för att ta ut sina handlingar. Efter mycket stridande, inblandning av media, advokater skickades handlingarna hem till den sökande för att då finna att allt av värde var struket. Detta trots att akten inte skulle ha censurerats utan lämnats över intakt.

I en annan kommun hänvisades till en brand i personalrummet som också drabbade arkivet. I en annan kommun ifrågasätts den sökande som vill ha sina akter uttagna. Andra akter är så hårt rensade (och felaktigt rensade) att det knappt går att läsa om personen varit placerad eller ej.

Det är en skriande respektlöshet ute i kommunerna mot de människor som söker sina handlingar. Det är en skriande brist på kompetens om hur barnavårds- och personakter hanteras. Ytterst lidande blir de människor som söker sin historia med stöd av barn- och personakter. Jag kan förlåta okunskapen för den kan åtgärdas genom att fråga eller ta reda på vad som gäller. Men bemötandet från Kommunernas kansli kan jag inte förlåta eller överinse med. Jag kan heller inte förstå bristen på kunskap när det gäller sk censur i barnavårdsakterna. Det står klart och tydligt att om det finns fullmakter från samtliga berörda skall akterna ograverat lämnas ut. Man skall också upplysa sökande om att det går att överklaga censuren från kommunen, vilket ingen kommun idag gör.

Barnavårds- och personakter är tung läsning för många, men det blir inte mindre tungt med dåligt bemötande och felaktig hantering. Och det är min tro att allt fler kommer att söka sin kompletta livshistoria med stöd av barn- och personakterna också i framtiden. Det måste till ett beslut om att inga barnavårdsakter får rensas bort. Att de skall vara lättillgängliga för den som söker. Att man skall erbjudas allt hjälp som finns för att hitta rätt.

Det ringde en person till mig som troligen hade sin barnavårdsakt i en norrländsk kommun. Först svarade kommunen att det inte hade några akter. Sedan att de troligen slängt dem. Slutligen att de kanske fanns i Uppsala. Det senare är möjligt då Sveriges Riksarkiv finns där men detta skall upplysas om med tydlig adress och handläggare att vända sig till.

Jag har full förståelse för den som inte har några papper från barndomen att de tycker detta är en märklig debatt, men om era barn har haft kontakt med myndigheterna är det samma problematik, era barn har rätt att se sina handlingar, få kopior och redovisning. Det gäller med andra ord inte bara gårdagens vuxnabarn utan även barn och ungdomar i dag.

Maria Larsson måste uppdra åt Riksdagen att fatta beslut om att barnavårds- och personakter inte får förstöras eller rensas. Just mot bakgrund av att där finns en del av historien ur ens uppväxt. Att som en kommun sa, det är inget att läsa det är så dystert så vi lämnar inte ut akten, tillkommer vare sig kommun eller riksdag att avgöra. Barnavårds- och personakter är min historia och den skall ingen politiker eller klantig outbildad tjänsteman ta ifrån vare sig mig eller andra.

Jag uppmanar att maila till kommunerna, lokaltidningar och riksdagspolitiker om den här frågan är viktig för er. Enda möjligheten att få stöd är att det blir ilska och nu får det vara nog.

Nystart Ekonomi och Jobb, SR Aftonbladet, Expressen, SVD, DN, SVT, TV4  Nyheterna Alliansfritt Sverige