Timpa snart tio år, är förbjuden av sin pappa att ha kontakt med mamma, mammans släkt, skolan han gick i, gamla kamrater. En pappa som påstår sig stå för barnets bästa och som vid flera rättegångar/vårdsmål ljugit rätt ut om förhållandet mellan barnet och sig.
Detta är historien om mamman som vägrade acceptera att pappan, som knappt träffat sin son fick ensam vårdnad om ett barn som klart o tydligt uttalat att han inte ville bo med honom o heller inte träffa fadern.
Ärendet hör hemma i Sala Kommun då pappan bor i Kommunen och Tingsrätten i Västerås. Mamman bodde tidigare i Enköping.
Eva har varit i domstolen för egenmäktighet med barn. Ett av de grövsta brott som finns enligt åklagaren vid tingsrätten i Västerås och ja många gånger är det ett grovt brott. Lagen skärptes för några år sedan då bl.a många barn med en utländsk förälder kunde föra ut barnen ur landet, utan att det blev några allvarligare konsekvenser. Egenmäktghet kan också vara när ena partnern i vårdnasmål vägrar barnet träffa eller umgås med den andra föräldern.
Eva är svensk, fd egen företagare som fostrade sonen ensam och där den biologiska pappan tog ytterst lite eller ingen del alls i barnets liv. Eva beslutade dock att sonen skulle träffa sin pappa och tillsammans med Socialtjänsten i Enköping togs fram en umgängesplan. Tanken var att besöken skulle utökas, men redan efter ett par möten med pappan visade sonen att något inte var bra. Pappan vägrade också att acceptera umgängesplanen o krävde att sonen skull sova över på helgerna. Eva accepterade detta men efter varje helgumgänge visade sonen tydligt att något inte var bra. Sonen berättade för utomstående personer att pappan gjorde saker som var obehagliga. Ett antal anmälningar, orosanmälning o polis gjordes men ledde till att ”brott kunde inte styrkas och socialtjänsten i Sala tog inte upp frågan överhuvudtaget.
Till slut vägrade sonen åka till pappan. Pappan stämmer mamman och kräver egen vårdnad och tilldöms den med att ”pappan bättre kan tillgodose barnets behov”. Märkligt domslut mot bakgrund av att Eva hade ett fungerande företag/inkomst, familj och själv haft ansvar för barnet sedan födseln. Samt att barnet klart uttalat att han inte ville bo hos fadern.
När de kommer ut ur rättssalen säger Pappan till Eva ”du kommer aldrig mer få träffa honom o du vet vad som händer om du bråkar”.
Eva valde att fly med sonen. I nästan 3 år höll de sig gömda. Eva hade ordnad bostad, sonen gick i skolan, hade ett vanligt kamrat- och fritidsumgänge. Med andra ord Eva levde ett fortsatt ”vanligt” liv med full vetskap om de rättsliga konsekvenserna, men situationen valde hon utifrån sonen som klart markerade att han inte ville vara hos sin pappa.
Eva behandlades av Salapolisen som värsta gradens brottsling under häktningstiden i Stockholm. Två poliser från Sala vilka klart hade tagit ställning och som också fanns med i rättssalen. Eva har begått en brottslig handling, men hon begick den för att samhället och rättsväsendet vägrar lyssna på barns önskningar. Hade T barnets pappa tänkt på Sonens bästa hade det varit skillnad, men T barnets far tänker bara på sig själv och drar heller sig inte från att ljuga.
Sonen slets inte upp från en normal trygg miljö, han skulle mot sin vilja tvingas in en miljö som han bad om att slippa, Eva ville att sonen skulle ha en bra miljö och hade det fungerat med pappan hade hon heller inte motsatt sig det umgänget. Sonens pappa har nu skurit av allt umgänge med sonens mamma, mormor mfl, kamrater, skola, tagit mobilen, surfplattan med andra ord allt som kan förknippas med tidigare liv. Dessutom hävdar socialutredarna i Sala som skall utreda ett 70-tal orosanmälningar rörande pappan att han förbjudit utredarna Amanda Johansson och Mats Linde att ha kontakt med mamman i ärendet.
Pappa vägrar diskutera umgänge