Etikettarkiv: Socialdemokraterna

Staten straffar Sofia och Pernilla för deras barndom

Nu är det över, Ersättningsnämnden packar ihop och går hem, 54 procent har enligt Sveriges Riksdag och Ersättningsnämnden inte varit så allvarligt våldtagna, knullade, misshandlade så att de förtjänar 250 000 kronor från Staten som ett erkännande för vad samhället tillåtit pågå under åratal. Det var inte allvarligaste art men allvarligt eller inget alls. Jag har aldrig gillat sammansättningen av Ersättningsnämnden vars enda merit har varit att skydda Statens intressen.

Samma stat som å ena sidan ger 250 000 kronor tvekar inte att sno vuxna barn på pengar när de vill ha sin barndoms lidande prövat i vuxen ålder. Samma dj….riksdag som beslutat om ersättning ger sig själv livstidsgarantier efter avslutade riksdags- och regeringsår. Eller vad sägs när den kristne Göran Hägglund glatt kvitterar ut 650 000 kronor, landets före detta socialminister. Eller Margareta Larsson, fd SD som inte ens orkar vara i riksdagen och får 65 000 kronor per månad.

Sofia förlorade i Svea Hovrätt i kampen för ersättning efter 1980 det var då hennes helvete började. Pernilla Forsell – jo visst utsatt men tyvärr inte tillräckligt innan 1980 och självklart bortsorterad efter 1980.

För mig är det en gåta att Staten saknar ansvar för barn, att kommunerna kan komma undan med lögner och förtal till rättsinstanser som skall stå på barnens sida. Köpta juridiska ombud till barnen för kommunens och samhällets talan, utan hänsyn till de barn man företräder. I sistone ingen har ansvar. Barn kan dö i samhällets kalla täcke, utan att ta ansvar för barnet, men liket lämnas glatt över till de anhöriga som under årtal vägrats vara deras förälder eller ens delaktiga sådana.

Hur skall Sverige med gott samvete kunna sjösätta Barnkonventionen som lag när man inte ens lever upp Europadomstolens krav på mänskliga rättigheter. Hur kan vi anta ytterligare lagar om barn och unga vuxna där rättssäkerheten är lika med noll och där barn förpassas till de sälla jaktmarkerna i väntan på att de skall fylla 18 allt i hopp om att de skall glömma de oförrätter de utsatts för.

Det finns ett självklart krav och om Staten/Regering/Riksdag inte vill gå med skämslappen resten av tiden, på att kostnader för vuxna barn att driva sina ärenden juridiskt skall vara om än inte helt gratis – så en symbolisk summa på 1 kr. Det är Staten skyldig mina systrar och bröder i går liksom dagens barn idag.

Vill ni att barn och unga vuxna skall ha en röst i politiken, ge Barn och Ungdomsrättspartiet en chans. Besök dem på Facebook. Det finns få frågor kvar att brinna för men Upprättelsen för dem som ingen fått och dagens utsatta barn får min låga att brinna vidare.

Detta skrev jag på Facebook efter Aftonbladets Kerstin Weigls artikel om Sofia Rapp

”Det var inte det här vi kämpade för när allt började, med sorg i hjärtat o ilska känner jag avsky mot Svenska Staten, regering o Riksdag, inkl mot de riksdagsmän kvinnor som lovat driva frågan vidare. Sofia o hennes syster är skyldiga den stat som anser att ingen gjort fel några hundra tusen kronor. Så om barn i vuxen ålder tar upp sina oförrätter från barndomen blir de skyldiga staten pengar om de förlorar, vilket de tveklöst kommer att göra utifrån de domar som Tingsrätt och en slö Svea Hovrätt medverkat till. ‪#‎Regeringen‬‪#‎socialdemokraterna‬, ‪#‎V‬, ‪#‎MP‬, ‪#‎alliansen‬ borde skämmas å det grövsta och när Åsa Regnér så högtidligt talar om Barnkonventionen som lag känns det som förräderi för inte ens där finns några sk konsekvenser om man bryter mot den lagen. Barn är rättslösa, omhändertagna barn har ingen juridisk trygghet jag säger bara att jag förstår det gränslösa hatet mot samhällets agerande och den bitterhet och sorg många av mina systrar och bröder känner när Ersättningsnämnden avslutar sitt arbete, lika kallt och intetsägande som när de började. Det var inte dett jag slogs för när kampen för Samhällets Styvbarn började, när jag som ordförande kämpade för att vi skulle få en lag som omfattade alla utsatta och skulle sträcka sig också till dagens barn. Ni är värda förakt, ni saknar all förståelse för hur barn idag i vuxen ålder fortfarande känner doften från den utsatthet som bara barn kan känna. Ni har inte lärt er politiker, socialtjänst något av våra liv. Kampen måste fortsätta, Pernilla Forssell Sofia Rapp Johansson Hanna Rapp Johansson mfl vi skall inte ge upp…vill ni sponsra deras kamp bidra med ekonomiskt stöd för det är vad som behövs just nu, sedan måste vi kräva att staten tar tillbaks kraven på ersättning för rättegångskostnaderna eller åtminstone sänker dem. Varje vuxet barn måste kunna driva en rättsprocess utan rädsla för att bli dubbelt straffade av den stat som en gång tog deras liv för att skydda dem. Vem har ansvaret om vare sig Stat eller Kommun har ansvar för barn. Hjälp oss hjälpa Bg 370-7924skriv Systrarna Rapp.”

Efterord: Tack till Legio Advokatbyrå och Jens Victor Palm för att ni företräder den här gruppen, utan er hade vi inte haft något.

Alla vill styra Sverige men vem är lämpad

Om man som opposition inte vågar utmana kan formulera sina visioner så förtjänar de naturligtvis den makt som riksdagen idag har i form av borgare. Vi å andra sidan väljare,  gör oss mer än väl förtjänta av ökade sociala klyftor, läste att de sociala klyftorna ökats snabbats i Sverige. Ökad fattigdom är farligt men det vill inte den politiska medelklassen och lattesamhället kännas vid.

”Sedan början av 90-talet har inkomstklyftorna i Sverige vuxit snabbare och mer än i något annat västland. Det säger Michael Förster, en av forskarna bakom organisationens OECD:s granskning av de växande klyftorna i västvärlden.”

Det land som tidigare var känt för att arbeta för att minska klyftorna ökar nu mer än övriga världen. Steget togs av Göran Persson (S) som lovade att när finanserna stabiliserats skulle det bli bättre. Men så blev det inte – tvärtom  utförsresan fortsatte och gav näring till den borliga regering som tog över. Och vem sa väl att en socialdemokrat är en större humanist/demokrat än den borglige. Social ojämlikhet är det största hotet säger idag flera nationalekonomer, OECD som brukar sjunga ultraliberalismens lov har också ändrat sig. ”Ökande ojämlikhet sänker tillväxttakten. Det konstaterar OECD i en ny forskningsrapport som presenterades i förra veckan. Stödet för nyliberalismen ruttnar nu bort inifrån.”(2014)

När Svensken fokuserar på problem är det de svagaste grupperna som anses vara orsaken. Innan Sverige fick invandring och andelen politiska flyktingar var låg, gick skiljelinjen mella barn och gamla. Inom kommunalpolitiken skars det alltid ner på barn o ungdomar med motiveringen att de måste satsa på de äldre. Med andra ord att ställa grupper mot varandra har gjorts så länge jag kan minnas. Idag kan vi dock förena oss i att politiska flyktingar, invandring o romer från Europa är det gemensamma hotet mot den välfärd som Alliansen rev ner för lite drygt åtta år sedan – då hade vi inte så många flyktingar i landet ännu eller ens tiggande romer.

Sverige kan inte lösa världens problem, men vi kan göra det bättre där vi är. Vi kan ha ett bättre mer fruktbart mottagande av flyktingar o invandrare och sluta stoppa statliga pengar i munnen på privata aktörer som förstår att utnyttja detta. Likaväl som privata aktörer självklart ser bonusen med en totalt privatiserad social service – inte minst inom Barn- och Ungdomsvården. Att ”sälja barn” i modern tid är något som de borgliga partierna verkligen tagit till sig.

Nu planerar Alliansen för att ta tillbaks makten 2018, det deklarerade de för några dagar sedan på sin gemensamma hemsida. En svag och velig statsminister som inte vågar sätta ner foten och ett MP som regeringspartner säger nej till allt bäddar självklart för möjligheten. Svensken säger nämligen ”det spelar ingen roll vem som styr, det är samma skit ändå och politikerna ser alltid till att klara sig”.

På Socialdemokraternas hemsida står det ”Tillsammans skapar vi en bättre framtid. För alla.” Det var nog länge sedan det slutade tros på det, ska man fråga medelklassen och nomeklaturen om man får först, så är naturligtvis framtiden inom S lika illavarslande som inom Alliansen – bara skillnaden i Annie Lööf och gänget säljer ut oss snabbare. Föresten hon sa att statsministern var arrogant i riksdagen, Anniel Lööf måste tala lika om sig själv, hon brister i ödmjukhet, förmåga att lyssna på andra än banker och företag, hon saknar medmänsklig empati och tillsammans med Batra och Ebba Busch Thor känns det som tre frysar tagit över.

Men när Moderaterna skriver om behovet av ny regering, Fru Lööf o henns kolleger glömmer att det handlar om människor och inte maskiner, så tänker jag:  De har lyckats öka den generella fattigdomen, de har skapat en arbetsmarknad som bygger på arbetsgivarens rättigheter, de har skapat ett sjukförsäkringssystem där människor tvingas till socialtjänsten, och socialtjänsten har tvingat allt fler ut på gatan och till välgörenhet. Där människor på sin dödsbädd förutsätts kunna stå till arbetsmarknadens förfogande, där människor som knappt tar sig ur sängen hemma nekas assistent för att de kan tugga maten. De har skapat en bostadsmarknad där de med sämst ekonomi aldrig har en chans, de har skapat en bostadsmarknad där unga människor tvingas bo kvar hemma eftersom de inte har råd att köpa lägehet. De har ökat avståndet mellan människor i sociala sammanhang, de har urholkat sjukvården så att vår sjukvård idag är är dyrare än den amerikanska. De vill höja månadskortet för resande i Stockholm för att dehar försnillat skattepengar i Landstinget och nu kräver att människors arbetsresor skall betala deras hejdlösa oansvarliga ekonomi. De har skapat en arbetslöshetsförsäkring som gör att snickare tvingas söka jobb som läkare bara för att söka jobb. De har skapat ett samhälle som bygger på egoism o individualism där social gemenskap och kollektivt ansvar är minnen blott. De har sålt ut Sveriges tillgångar i lika rask takt som tidigare S gjorde. De anser att pensionärer inte har ett berättigande utan betraktar dem som bidragstagare o därmed skall straffas för att de inte längre jobbar. De har avskaffat det skydd som allmännyttan utgjorde för svagare samhällsgrupper. De har sänkt skatterna så till den milda grad att att redan utslagna, låginkomsttagare o gamla får betala priset för den nya medel- o överklassen. De har avskaffat rehabilitering o vård för psykiskt sjuka, missbrukare. De har skapat en Socialdemokrati som inte vågar förändra eller driva viktiga frågor av rädsla för att medelklassen skall gå i taket. Aldrig har väl lattefolket, innerstadens nya belånade medelklass haft så stor makt som nu. För att inte tala om kapitalet och marknaden. Om man som opposition inte vågar utmana kan formulera sina visioner så är givetvis den politik som moderater, FP, C o KD, SD står för vad ni förtjänar. Och de som gnäller över ev borglig regering skall helt enkelt hålla käften för det är troligen också ni som röstat fram dem.

SRAftonbladet, Expressen,  DN SVD SVT, TV4   UNT ETC

Kulturjournalistikens hat mot Alice Bah Kuhnke och bristen på socialt perspektiv

Min jobbarkompis, är en otroligt kompetent och duktig föräldrastödjare. Skärpt, kunnig och med erfarenhet från flera områden. Men hon är också djupt troende och vi har inte alltid samma åsikt om tron/religionen men hon är genuin. Flera av mina vänner in Styvbarnsvärlden har en tro, de litar till högre makt för att få kraft att gå vidare. Hantera sin vardag. Flera politiker i riksdagen framför allt KD folket anser sig vara kristna och troende. En av mina bästa vänner, hittad på Facebook har en underbar relation med sin himmelske kraft. Därtill ett antal musiker, kändisar som också hämtar kraft via tron. Läs mer

Finns politikerdyslexi – inom sociala området helt klart

Fagersta Kommun kommer inom kort att tvingas betala närmare 20 miljoner till Kyrkans skola i Västanfors Församling. Det intressanta är att kommunen drivit den här frågan till världs ände och förlorat i Högsta Förvaltningsdomstolen. Kommuner och Stat har sällan nöjt sig med att acceptera andras krav och rättigheter utan driver gärna det mesta rättsligt så långt det går. När vi vanliga driver frågor för intensivt kallas vi rättshaverister, men jag undrar om inte myndigheternas institutioner är de verkliga sådana. Kommunerna behöver inte bekymra sig över pengarna, och i det här fallet har en av ortens advokater tjänat en rejäl hacka. Läs mer

Ersättningsnämnden brister i bemötande och rotar i det mest förbjudna

Ersättningsnämnden avslår mer än 40 procent av alla ansökningar. Det protesteras nu emot från flera håll också forskare och delar av Utredningen om Vanvård. (skrivelse till regeringen o socialutskottet den 13 november). Den 21 november genomför Röster För Barn tillsammans med personer ur Vanvårdsgruppen två aktioner dels utanför Ersättningsnämndens Kansli Birger Jarlsgatan 16 och utanför Riksdagsledamötsingången kl ca 13.30.

Men det är inte bara avslagen som är katastrofala utan också på det sätt de sökande bemöts. Den 30 minter långa/korta tiden är som en minirättegång där 5 jurister/byråkrater med stenansikten utgör makten mot den sökande på andra sidan.  Du ska utan problem kunna lämna ut ditt kön till nämnden för allmän beskådan för att sedan mötas av avslag. Läs mer

Kyrkan den nya socialtjänsten

I spåren av en allt mer omänsklig politik ökar andelen ekonomiskt behövande. Under sommaren minimeras antalet anställda inom socialtjänsten, semester men socialt behövande tar ingen semester de fortsätter att köa och kränkas men hänvisas öppet av socialsekreterare i Stockholm till Kyrkans verksamhet. Läs mer

Maria Larsson gör det igen – sviker barn och ungdomar

Maria Larsson barnminister,  ger med ena handen men tar med den andra. För några månader sedan stod hon i Stadshuset inför TV-kameror och över 1000 vanvårdade i den sociala barnavården och bad om ursäkt vid Upprättelseceremonin. Temat var att detta inte får hända igen. Maria Larsson, må vara en person med stort hjärta, men hon har oerhört svag politisk trovärdighet. Den som hade hoppats att erfarenheterna från oss inom gruppen som varit med om den svenska vanvården som barn, skulle leda till förändring kanske måste tänka om. Barn utsätts idag, nu och i morgon för övergrepp och kränkningar från vuxenvärlden. Mycket lite har hänt. Barn och Ungdomar är en utsatt grupp som saknar röster, företrädare (Barnombudsmannen torde stå ganska ensam i sin kamp) det gäller i allt från socialvård till utbildning, skola etc. Barn och Ungdomsrättspartiet är kanske inte räddningen för gruppen men kan väl bli en politisk nagel i ögat på vuxna politiker. Läs mer