Etikettarkiv: staten

Staten straffar Sofia och Pernilla för deras barndom

Nu är det över, Ersättningsnämnden packar ihop och går hem, 54 procent har enligt Sveriges Riksdag och Ersättningsnämnden inte varit så allvarligt våldtagna, knullade, misshandlade så att de förtjänar 250 000 kronor från Staten som ett erkännande för vad samhället tillåtit pågå under åratal. Det var inte allvarligaste art men allvarligt eller inget alls. Jag har aldrig gillat sammansättningen av Ersättningsnämnden vars enda merit har varit att skydda Statens intressen.

Samma stat som å ena sidan ger 250 000 kronor tvekar inte att sno vuxna barn på pengar när de vill ha sin barndoms lidande prövat i vuxen ålder. Samma dj….riksdag som beslutat om ersättning ger sig själv livstidsgarantier efter avslutade riksdags- och regeringsår. Eller vad sägs när den kristne Göran Hägglund glatt kvitterar ut 650 000 kronor, landets före detta socialminister. Eller Margareta Larsson, fd SD som inte ens orkar vara i riksdagen och får 65 000 kronor per månad.

Sofia förlorade i Svea Hovrätt i kampen för ersättning efter 1980 det var då hennes helvete började. Pernilla Forsell – jo visst utsatt men tyvärr inte tillräckligt innan 1980 och självklart bortsorterad efter 1980.

För mig är det en gåta att Staten saknar ansvar för barn, att kommunerna kan komma undan med lögner och förtal till rättsinstanser som skall stå på barnens sida. Köpta juridiska ombud till barnen för kommunens och samhällets talan, utan hänsyn till de barn man företräder. I sistone ingen har ansvar. Barn kan dö i samhällets kalla täcke, utan att ta ansvar för barnet, men liket lämnas glatt över till de anhöriga som under årtal vägrats vara deras förälder eller ens delaktiga sådana.

Hur skall Sverige med gott samvete kunna sjösätta Barnkonventionen som lag när man inte ens lever upp Europadomstolens krav på mänskliga rättigheter. Hur kan vi anta ytterligare lagar om barn och unga vuxna där rättssäkerheten är lika med noll och där barn förpassas till de sälla jaktmarkerna i väntan på att de skall fylla 18 allt i hopp om att de skall glömma de oförrätter de utsatts för.

Det finns ett självklart krav och om Staten/Regering/Riksdag inte vill gå med skämslappen resten av tiden, på att kostnader för vuxna barn att driva sina ärenden juridiskt skall vara om än inte helt gratis – så en symbolisk summa på 1 kr. Det är Staten skyldig mina systrar och bröder i går liksom dagens barn idag.

Vill ni att barn och unga vuxna skall ha en röst i politiken, ge Barn och Ungdomsrättspartiet en chans. Besök dem på Facebook. Det finns få frågor kvar att brinna för men Upprättelsen för dem som ingen fått och dagens utsatta barn får min låga att brinna vidare.

Detta skrev jag på Facebook efter Aftonbladets Kerstin Weigls artikel om Sofia Rapp

”Det var inte det här vi kämpade för när allt började, med sorg i hjärtat o ilska känner jag avsky mot Svenska Staten, regering o Riksdag, inkl mot de riksdagsmän kvinnor som lovat driva frågan vidare. Sofia o hennes syster är skyldiga den stat som anser att ingen gjort fel några hundra tusen kronor. Så om barn i vuxen ålder tar upp sina oförrätter från barndomen blir de skyldiga staten pengar om de förlorar, vilket de tveklöst kommer att göra utifrån de domar som Tingsrätt och en slö Svea Hovrätt medverkat till. ‪#‎Regeringen‬‪#‎socialdemokraterna‬, ‪#‎V‬, ‪#‎MP‬, ‪#‎alliansen‬ borde skämmas å det grövsta och när Åsa Regnér så högtidligt talar om Barnkonventionen som lag känns det som förräderi för inte ens där finns några sk konsekvenser om man bryter mot den lagen. Barn är rättslösa, omhändertagna barn har ingen juridisk trygghet jag säger bara att jag förstår det gränslösa hatet mot samhällets agerande och den bitterhet och sorg många av mina systrar och bröder känner när Ersättningsnämnden avslutar sitt arbete, lika kallt och intetsägande som när de började. Det var inte dett jag slogs för när kampen för Samhällets Styvbarn började, när jag som ordförande kämpade för att vi skulle få en lag som omfattade alla utsatta och skulle sträcka sig också till dagens barn. Ni är värda förakt, ni saknar all förståelse för hur barn idag i vuxen ålder fortfarande känner doften från den utsatthet som bara barn kan känna. Ni har inte lärt er politiker, socialtjänst något av våra liv. Kampen måste fortsätta, Pernilla Forssell Sofia Rapp Johansson Hanna Rapp Johansson mfl vi skall inte ge upp…vill ni sponsra deras kamp bidra med ekonomiskt stöd för det är vad som behövs just nu, sedan måste vi kräva att staten tar tillbaks kraven på ersättning för rättegångskostnaderna eller åtminstone sänker dem. Varje vuxet barn måste kunna driva en rättsprocess utan rädsla för att bli dubbelt straffade av den stat som en gång tog deras liv för att skydda dem. Vem har ansvaret om vare sig Stat eller Kommun har ansvar för barn. Hjälp oss hjälpa Bg 370-7924skriv Systrarna Rapp.”

Efterord: Tack till Legio Advokatbyrå och Jens Victor Palm för att ni företräder den här gruppen, utan er hade vi inte haft något.

Sofia Rapps kamp mot staten kräver mod men svenska staten är feg

Ur filmen Att Skära sig fri med Sofia Rapp Johasson

I fyra år har Sofia Rapp Johansson jobbat med sin advokat Jens Victor Palm för att kunna stämma svenska staten. En stämning som handlar om rätten för dem efter 1980 att också få ersättning för vanvård av svensk socialtjänst. Det krävs mod att kräva svenska samhället på pengar för att utsatta barn lidit så illa under sin barndom att spåren alltid kommer att finnas kvar.

Det krävs mod att dela sin barndom, sitt liv, utsatthet inför öppen ridå utan att rädas fördomar och krav på tacksamhet. Sofias liv startades på ett sätt som inget barn skall behöva ha det, men att det skulle fortsätta när socialtjänsten tog över det är den stora skammen för svensk socialarbetarkår. Fyra syskon skickas iväg på varsina håll efter det riktiga  beslutet – att omhänderta barnen – men att de var och en fick uppleva respriser av det som skett hemma har samhället skuld i.

Tinni Ernsjöö Rappe har tillsamman med Sofia skrivit boken "Hem". Bild AB Nadja Hallström

Tinni Ernsjöö Rappe har tillsamman med Sofia skrivit boken ”Hem”. Bild AB Nadja Hallström

Nu är det bara två av syskonen som orkar driva kampen av förklarliga skäl. Det kostar mentalt, känslomässigt att inför öppen ridå säga – jag blev inte bara våldtagen i mitt hem – samhället fortsatte våldtäckten. När samhället sedan sätter gränsen för ersättning vid 1980 utsätter de samma grupp igen för nya övergrepp genom att inte tillerkänna dem att ha varit utsatta. Sofia hade oturen att födas deadlineåret 1980 och för det har hon betalat och betalar ett högt pris.

På torsdag om två dagar 18 juni 2015 kommer tingsrättens beslut. Få av oss tror att Tingsrätten ser Sofia, systern och andra mer än att man säger ”visst har de varit utsatta” men efter 1980 upphör statens ansvar och trots de oerhörda lidanden som varit finner säkerligen Tingsrätten att det inte är Statens ansvar. Även om det begåtts brott mot ett flertal artiklar i Europakonventionen för Mänskliga rättigheter. Skulle det mot all förmodan falla ut att Tingsrätten anser dem ha rätt – kommer självklart JK i egenskap av att skydda statens intressen kräva ytterligare en prövning i Hovrätten alt Europadomstolen.

Den kamp som Sofia för, handlar inte bara om hennes o idag preskriberade falls rätt utan också rätten för barn idag att kunna kräva ersättning. Det finns inga utrymmen för barn som felbehandlas inom socialtjänsten att få jurdisk upprättelse – det finns inte ens rätt till juridiskt ombud när LVU väl är satt. Med andra ord omhändertagna barn lever i samma rättsotrygga stat som Sofia och hennes medsyskon liksom vi som hamnade på rätt sida om årtalet gjorde. Därav kravet på ersättning för vanvård.

Det svenska samhället vill inte gärna tala om detta längre. I debatten ses numer alltid till barnens bästa – även om barnen själva har en annan uppfattning. När det någon gång skrivs om föräldrar till omhändertagna barn – skjuts de i sank av röster som anser att de inte har någon talan och självklart skall skänka bort sina barn till nya familjer. I ett samhälle där barnens rätt styr – ingår att barnen med eller utan sin vilja kan tvingas från sina föräldrar, adopteras bort sk smygvägen. De här barnen kommer någon gång att läsa historien om oss som fick ersättning och självklart undra – vad lärde sig samhället av det! ”Vi utsattes också för felaktig hantering….”

Att Svenska staten vare sig den styrs av Batra eller S/MP skulle ha intresse av rättstrygghet för utsatta barn eller ens snudda vid tanken att barn skall kunna kräva ersättning är givet. Hur skulle det se ut om Staten i vissa fall och kommunerna i de andra skulle tvingas ersätta barn för lidande. Det vet ju vem som helst att skattesänkningar och andra fringisar för den trygga medelklassen skulle bli hotad. För då skulle samhället tvingas till en bättre socialtjänst. Till en bättre utbildning. Till en bättre rättslämpning. Kommunerna skulle tvingas ta ansvar för de barn man omhändertar också den dagen notan kommer från barn som anser att kommunen agerat fel.

Håkan Ceder (tidigare ansvarig utredare för Ersättsningsnämndens tillkomst) kommer om ca två veckor lämna över sin utredning om recover av LVU (Lagen om vård av Unga). Redan nu hörs muttrande röster som anser att föräldrar har fått för stort utrymme i förslagen. Varför skall man stötta föräldrarna till omhändertagna barn, det är inte barnperspektiv. För Håkan Ceder kommer att föreslå lagstadgat krav på föräldrastöd, liksom att barn måste höras tydligare inom socialtjänsten. Inte som nu ”du får säga vad du vill, men vi bryr oss inte om att lyssna”. Däremot är det tveksamt om det finns förslag på förbättrad utbildning?  Ivrare för Barnkonventionen har en stor rädsla för att förälrar vars barn omhändertagits kan bli bra föräldrar om de får hjälp. Att ensamma mammor kan klara rollen om stödet finns när det behövs. Att brott mot barnkonvetionen inte handlar om fläckar på tröjan, för få tröjor i ombyte på dagis utan om föräldrar uppenbart brister i omsorg om sina barn.

När jag säger att barn har rätt till sina föräldrar anklagas jag för bristande barnperspektiv. Jag bryr mig inte om barnen och att de faktiskt betraktar familjehemmet efter ett år som sin fasta punkt. OM detta nu vore självklart borde all forskning svensk och internationell visa att omhändertagna barn klarar sig bättre än biologiska barn – men så är det inte. De klarar sig kanske sämre men def inte bättre. Och ser vi till andelen som går vidare till högskolestudier etc blir skillnaden ännu större.

Mina motdebattörer i antingen eller debatten om barn, säger att de lyssar på och tar till vara barnens intresse, vilket jag inte anses göra. Men å andra sidan så föräldrar vars barn är omhändertagna o där jag försvarar det som skett anser inte heller att jag stöttar barnperspektivet. Jag vet tre syskon vilka jag svär på, togs utan orsak från ett fungerande familj men där människor utan kunskap om barn bestämde sig för vad som skulle stå i pappren. De barnen kommer en dag att stämma sin hemkommun och jag hoppas leva åtminstone för att få ta del av den rättegången.

Ur Sofias mun kommer fler klokheter o goda lösningar sammantaget mer än vad som kommer ur svensk socialtjänst. Svensk socialtjänst liksom deras kolleger i England anser att deras enda uppgift är att placera barn till familjer – och helst så små som möjligt. Kunde man sedan också tvätta bort deras minnen av tidigare liv har man nått det absolut ultimata omplaceringsprogrammet.

Därav är Tingsrättens- Hovrättens ev överprövning – HD alt Europadomstolens utlåtanden oerhört viktiga och detta möjliggörs genom att en människa som redan fråntagits sin ungdom troligen också har pantsatt sin ålderdom.

SVD, HD, Aftonbladet

SRAftonbladet, Expressen,  DN SVD SVT, TV4   UNT ETC

Punkterna i stämnigen mot Svenska Staten

Sammanfattande punkter i målet Sofia Rapp Johansson Mot Staten

Läs mer

En Rapps kamp mot svenska staten

Så har det startat. Sofia Rapp Johanssons och systerns kamp mot Svenska Staten. Nu har de stämt Sveariket Sverige för den vanvård de utsattes för 1980 till 1997. Ett stort steg som tagit drygt 3 år att förbereda. I dag den 19 november mötte de med sin advokat Jens Victor Palm sin motståndare JK David Löfgren som direkt började med att säga att syskonen om de fått söka ersättning för vanvård varit självklara för ersättning. Läs mer

Bli anställd via regeringen och reglerna upphör

”SJ:s ordförande Jan Sundling fick dubbla ersättningar från staten, i strid med regeringens regler. Det avslöjade SVT i april. Nu har regeringen bestämt att Sundling ändå får behålla pengarna.” Läs mer

Ersättning till vanvårdad – myndighet till statens förmån

Ersättningsnämnden och Riksdagen har gjort frågan om ersätting som en uppgörelse mellan de fd foster- barnhemsbarnen och  förövarrna. Inte till en fråga om Statens Ansvar. Det är trist att detta fått gå igenom utan granskning eller diskussion från de sk klientorgnisationer som företräder vanvårdsgruppen.

Läs mer

Muntliga berättelser skall ske offentligt enligt lagförslaget om ersättning för vanvård

Nu finns lagrådsremissen att ladda ner på regeringens hemsida http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/27/48/e80563e1.pdf. Efter att snabbt läst igenom en första gång finner jag en oroande sak som ”att muntliga förhandlingar skall vara offentliga” vilket innebär öppet för allmänhet och media, om inte nämndens ordförande förespråkar annat. ”9 § Nämnden ska hålla muntlig förhandling om sökanden begär det och det inte är uppenbart obehövligt. En muntlig förhandling ska vara offentligOm det kan antas att det vid en förhandling kommer att lämnas någon uppgift för vilken det hos nämnden gäller sekretess som avses i 26 kap. 14 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), får ordföranden vid förhandlingen besluta att den ska hållas inom stängda dörrar.” Läs mer