Expressen till höger – som Pisa ropar svarar journalisterna

Barnfattigdomen beror på skolan och inte föräldrars sociala benägenhet, hävdar Expressen i sin ledare, slentrianmässigt mässar de på om PISA utredningar som degraderar svenska skolelever till under nollnivån eller som rena idioter.

Det är Pisaskolan som spökar: den dysfunktionella, stökiga, lärarutmattade svenska skolan. Som mest dysfunktionell är den ofta i utsatta områden – de områden där många barn har det ekonomiskt tufft, ofta på grund av arbetslöshet.

Den stora klasskompensatorn är och förblir en bra skola för alla: men då en disciplinerad kunskapsskola, enligt OECD:s Pisachef Andreas Schleicher, inte det terapeutiska kuddrum som regerat i Sverige.

Utsatta områden, ja det är ju områden som borgliga politiker värnar om genom att ha gjort Stockholms inre delar till en övre medelklass region där bara de med stora plånböcker kan komma in. Som att köpa en garageplats på Östermalm för 1,2 miljoner, krav på marknadshyror så att de få kvarvarande låginkomsttagarna tvingas flytta.

Kunskapsskola krävs, säger Andreas Schleicher, Pisachef  som kritiserar terapeutiska kuddrum i Sverige. Såg under mina år som lärare inte några kuddrum i skolorna. Men den kritik som finns mot Schleicher kommer sällan fram i borliga tidningar och politiker inom alla läger tävlar i att vara mest Pisa-vänliga.

Svenska medier citerar med megafonisk röst ut det som sägs av en sida, det saknas egen värdering av material och information, troligen för att en kritisk syn skulle få tidningar som Expressen att framstå som okunniga och okritiska.

Expressens ledare avslutar med  ”Vi behöver en bostadspolitik som riktas mot dem som behöver resurserna mest. Men detta är regeringen emot. Lägre ingångslöner skulle motverka arbetslösheten för lågutbildade, vilket vore bra på alla sätt för de lågutbildades barn; inte minst för att barnen skulle få se sina föräldrar gå till jobbet. Men reformer på arbetsmarknaden är regeringen också emot.

Det intressanta är att Expressen inte med en rad tar upp att borligheten sålde ut i stort sett hela allmännyttan under sin regeringstid, billiga lägenheter som alternativ till dyra skrytbyggen och bostadsrätter för flera miljoner. Lägre ingångslön för fattiga familjer skulle göra deras barn mer stolta för att de går till jobbet men ändå inte har råd att ge barnen mer än mat och nödvändiga kläder. Barnen skulle med stolthet säga i skolan ”min pappa jobbar med att plocka papper för 50 kr i timmen jag är så stolt så stolt över att han jobbar varje dag.” Detta när riksdagsmannen/kvinnans eller andra besuttnas barn kommer med stora fickpengar, dyra märkeskläder och reser på utlandssemester några gånger per år.

Men kritiker som Heinz-Dieter Meyer, Ulf P Lundgren och Paul Andrews anser att Pisa utnyttjar sin makt alldeles för starkt och att Andreas Schleicher gör grova förenklingar och jämförelser mellan länder som Pisa-resultaten inte har täckning för.

Pisa-provet som görs av 15-åringar i ett 70-tal länder ger mycket värdefull information om problem i skolan, men resultaten måste användas med försiktighet, anser Magnus Oskarsson som är projektledare för Pisa i Sverige.

Tyvärr lyssnar inte svensken på radio mer än skvalkanaler med stereotyp musik, framför allt inte P1, hade man gjort det hade kanske bilden av Pisa och svenska skolan blivit mer nyanserad.

”De som vet allra bäst vad som fungerar inom utbildning är konsultföretaget McKinsey och OECD:s Pisa. Vi alla är skyldiga de ett stort tack för allt det de gjort för våra barn”, anser storbritanniens före detta utbildningsminister.

Pisa levererar mätdata över världens skolsystem. McKinsey i sin tur har använt den informationen för att skriva två mycket inflytelserika rapporter, där de självsäkert talar om vad som enligt dem gör skolsystem framgångsrika.

Forskaren Frank Coffield vid Institute of Education vid University of London sågar rapporterna och visar att de är metodmässigt felaktiga, saknar bevis för sina teser, har ett auktoritärt språk och eftersom de är ovetenskapliga är de också farliga, enligt honom. OECD:s Pisa-chef Andreas Schleicher som har skrivit ett mycket positivt förord till den första rapporten medger nu att metodiken i rapporterna är svag men står fast vid att de har ett värde i att ha gett nya perspektiv på skoldebatten.

Sverker Lindblad, pedagogikprofessor i Göteborg säger att McKinsey-rapporterna haft ett mycket stort inflytande över debatten i Sverige och att det är synd att det sker på bekostnad av annan akademisk kunskap inom området. Hjärnforskaren Martin Ingvar som i flera sammanhang hänvisat till McKinseys arbete förklarar det med att akademin misslyckats med att leverera det som beslutsfattarna behöver.

 

– Det duger inte att vara bäst i din skola eller ens i din stad. Nu gäller det att kunna konkurrera med elever från hela världen, säger Amar Kumar, utbildningsexpert på företaget Pearson.
Han anser att vi måste finna sätt att bli mer konkurrenskraftiga. Därför är en av Pearsons viktigaste produkter standardiserade prov. Där kan elevernas provresultat också användas för att bedöma lärarna. Men när lärarnas omdömen alltmer baseras på elevernas resultat så skapar det en  ohälsosam miljö i skolan enligt Katie Zahedi, forskarassistent och rektor i New York i USA.

I USA läggs allt större vikt vid olika nationella prov. Men testandet gör inte att eleverna tar undervisningen på större allvar, utan verkar istället demoraliserande, förklarar Katie Zahedi. En kritik mot testandet är att det leder till ”teaching to the test”  det vill säga att undervisningen kretsar alltmer kring att få bra resultat på proven.David Hursh,  professor  vid universitetet i Rochester i USA berättar att i vissa skolor ägnar eleverna nästan all undervisning åt att förbereda sig för de viktiga proven. Det blir inte tid över för annan undervisning.

Svein Sjöberg, professor på universitetet i Oslo, anser att OECD:s Pisa-prov skapar en panik som sen företag som Pearson utnyttjar för att sälja ”medicin” till de problem som Pisa pekar ut. Pisa-chefen Andreas Schleicher, känner inte igen sig i kritken och berättar istället om hur han och OECD nu planerar att börja mäta både kreativitet och kunskap hos barn i fattiga länder som aldrig gått i skolan.

Inse att kunskapsintresse skapas av motivation till varför kunskap är bra, motivation skapas av kreativt tänkande, kreativ utveckling inom t.ex musik eller annan konstform. Piska och mer straffsvält till utsatta grupper kommer aldrig att fungera. Det visar det amerikanska samhället där föräldrar trots både två och tre jobb ändå inte får det att gå ihop och där barnen trots skolan inte bryter det sociala mönstret.

Konsulterna som styr skolan

Den globala skolan ingick i en programserie Vetandets Värld med start 31 mars 2015 kl 12.10

När barnen tar plats i Nobellvärlden, ler Alfred – en penna kan komma längre än en missil

Jag tror Alfred Nobel idag ler från sin himmel. Jag tror han inser att under ett kort ögonblick vaknade världens vuxna till liv och såg en glimt av en annan framtid. Att de barn som vi idag så sorgligt negligerar till lerklumpar att utformas av vuxnas intresse,plötsligt fått ett alldeles eget ljus, en röst. Att tanken på fred var så klurig att en hindu och muslim, från två länder som i årtionden legat i fejd med varandra, och som var och en för sig ser barn som framtid o möjlighet – inte belastning och problem.